Omslag: Växtskyddspodden

Växtskyddspodden E87 - Hur mycket klimatavtryck gömmer sig egentligen i svampmedel – och går det att skörda samma effekt med mindre CO₂? Idag åker vi till Norge för första gången o

Send us Fan Mail Växtskyddspodden E87 - Hur mycket klimatavtryck gömmer sig egentligen i svampmedel – och går det att skörda samma effekt med mindre CO₂? Idag åker vi till Norge för första gången och pratar växtskydd, kolbalanser och praktiskt jordbruk. Vi djupdyker i BALAYA – nu

Publicerat 29 mars 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

29 mars 2026

Inbäddning

Send us Fan Mail Växtskyddspodden E87 - Hur mycket klimatavtryck gömmer sig egentligen i svampmedel – och går det att skörda samma effekt med mindre CO₂? Idag åker vi till Norge för första gången och pratar växtskydd, kolbalanser och praktiskt jordbruk. Vi djupdyker i BALAYA – nu

Transkript

  1. SPEAKER_00 Den morga marknaden här i givisk därför tar vi oss i norre första gången i gekaskjuvar den historia att varje veckas skit har ett klimatavtrycket från sin produktion. Det kräver fo
  2. SPEAKER_00 Men det är precis vad vi nu gör i Norge med 201 år tillverkning av Balaya. Som en världig nyhet skulle vi säga introducerar vi i 2026 en producerad version av Balaya med 25 procent
  3. SPEAKER_00 Så kan vi faktiskt säga att varje liter av balägen med 25% lägre klimatavtrygg, det innebär faktiskt att en motsvarande mängd av klimatgaser som då ska motsvara ett tre lite is ell
  4. SPEAKER_00 Och från Norge som produktionchef på Fällesköpet har vi Etronde, Kristen Ansténs, rudet, Etronde, välkommen. Och vi har även marknadschefen för Fälsköpet växpärling, Ragnar Déli me
  5. SPEAKER_03 Ja jag är också på gård och tog agronomutningen. Äd och jobbat i växkälsbranschen i år i 30 år. Jag är inte så snårsk import, var kenre hos dupon FMC, för jag nu varsöpidag. Som ro
  6. SPEAKER_03 Ja, det här är. Det är fällt jag inte till av det och i nu gavningen som heter Rål. Jag älskade och har jag möjligheten till att få överta gården, och den möjligheten tog jag och p
  7. SPEAKER_02 Ja. Jag tror man är min samhälle bakgrund. Jag är också så och på en gård. Men jag hade en äldre bror som tog den gården. Men jag har gift med en tjej som hade en gård. Den ligger
  8. SPEAKER_02 Så jag startat och arbetade i Fälköp och haft olika roll där. Bland annat har jag varit rollden som fruktchef på Gössel i Mannbåd. Ja, och Ragn. Jag tänker till fall svenskar som l
  9. SPEAKER_02 Jag har väl gått det som tillför i Baselå. Jag har inte gått på Vatelloppen, men jag har gått tillför. Men så är det Bilgbenaren början en del gång i så jag grar och gå på chi. Oke
  10. SPEAKER_02 Vi jobbar med och producerade dyroj. Alltså till mörkko till gris, till kjuping och till får och så vidare. Vi köper slannmår och vi har en egen matmel produktion som vi kan komma
  11. SPEAKER_02 I under markchef Ron ligger av Jörselkark, Franchyd. Alta så var det och konservering av gras som styr och såt. Näj men precis. Jag tror att den jämförelsen där man är nog en väldi
  12. SPEAKER_02 Och det vill alltid vara en förväntning till att den största spelaren är kanske ni som tar det. Det är första steg. Du ska ändra det praxis. Så den förväntningen som är till lämnbr
  13. SPEAKER_00 Jag förstår ju också att ni har nyligen lanserat ett bröd under ett varumärke varsamväxt i män varu butikskedla i Norge. Hur kan du berätta lite om det? Varför varför var detta vik
  14. SPEAKER_02 Så vi ingår av kontrakter med standborgsproducenter för oss producerar en märkvaren. Vi kallar för var som växt. Och som lager föredres vidare till ett brö eller limpa senare. Det
  15. SPEAKER_02 Så vi har delt in det i alltså du kan götle på en bad måte, alltså delgör. Det brukar nul det och maxet för att det finnas det av bästa nivå. Det så brukar precisteknologi eller sm
  16. SPEAKER_02 Så det är också fokuserad på att vi kan öka avbringarna, men egentligen med ett lavsmedel är otroligt fascinerande och otroligt spännande. Och vi ser att jag tänker att den är rikt
  17. SPEAKER_02 Och de har vi åbri till att då ser det så att vi tillföljer det som är növendig och kicker med. Jättebra. Stort tack för den introduktionen. Och väldigt fascinerande tycker jag och
  18. SPEAKER_03 Ja, bara jag kom igen för tre år sedan och den har ju högst märksandel, särlig fjorder och så är ut och komma att göra det i år. Må för satsen del på Bolag, jag för att det var ett
  19. SPEAKER_03 Där var det viktigt att få en ny kemi så vi får lite mer vatlig att kunna upprätthålla produktion av varje på det grundlaget som har låg till form av sortsvalg och sösningsats och
  20. SPEAKER_03 I den förbindelsen så kommer ju också bara in som är viktig vätglig för det när jag går på sätter bland annat. Man kommer borta att vi ska öka vår veteproduktion och höstvetprodukt
  21. SPEAKER_01 Vi har haft den i norska försök. Precis som jag har haft i svenska försök med att vi har haft den i tre säsonger. Den har presterat väldigt bra. Det vi ser med Ballaga här och lite
  22. SPEAKER_01 Det såg vi i försök som vi gjorde 203 i Norge, när vi hade en ganska regnig period och angrepperna kom väldigt sent och vi begräste som första företag med en dubbelbehandling. Vi g
  23. SPEAKER_03 Ja, jag ser fyllt ut fetter i ena år till att flera årsaker till att Balaya är blivit populärt där att det är varit nöjligt som har brukten. Men i tillägg så är den godkänt i alla
  24. SPEAKER_01 Vi ser de olika saken som kommer som säg på norr och de här angrepperna. I norge så är det mycket vetäxprick, och det säger ju så tror jag något oro i Sverige. Där har vi sett att
  25. SPEAKER_03 Vi kallar det såppen det svamp på svenska. Jag kan ju också tillföra att den är ganska blir lite mer populär i konvyklingar. För den har gått på byggenför egentligen. Alltså hon är
  26. SPEAKER_03 Jo, det är ju liksom lämnar var inne på i sin har sin hållbarhetsrategi. Lanby har ju som ett fået mål och bli nu sklipp in 2030, det ska jag bara få jobb i den rättning. Och allvi
  27. SPEAKER_03 Och produkter är ju exakt det samma som tid. Det vill ju akurat på samma mål. Och så får vi jag tillgängligt 25 procent reduceret för CO2 av 30-produkten. Det tror jag är. Men vi h
  28. SPEAKER_00 Jag vet ju att vi har ju tidigare inom BSF gjort en undersökning för att försöka förstå lite vad intresset är. Kan du kanske prata lite om det? Vi gjorde en undersökning i Danmark
  29. SPEAKER_01 Lantbrukare som var yngre så var intresset ännu högre, då var det 75% som gärna ville köpa reducerad CO2-avtryck i Danmark. Så det finns ett intresse. Även om produkten skulle kost
  30. SPEAKER_01 25% är ju mycket egentligen. Men ser vi på själva hela avtrycket när vi pratar växligt med det, så är inte den stora elandbruket, utan det är bara någonstans 30. 4% där avtrycket s
  31. SPEAKER_02 Det följer till att vi får en röt avring. Då får du ett lövrig med trykta på det som är produceret. Det är positivt i ett glimma perspektiv. Absolut, jag håller helt hållit med det
  32. SPEAKER_01 Och när vi nu hade den här möjligheten att vi själva kunde hitta och få ner avtrycket med 25 cent så tog vi upp det som en diskussion för det är ju i alla fall minst ett år sedan v
  33. SPEAKER_00 Peter, vill du kanske också berätta lite hur det åstadkommit av den här 25 procentskningen? Ja, det handlar ju om vår produktionsby tror. Istället för att använda fossila förnybara
  34. SPEAKER_00 Förnybara råmaterial helt. Förnybara råd. Och sen vet jag ju att vi använde ju något som kallas för den här biomassbalans eller biomassbalansmetoden för att kunna äta det. Vad inne
  35. SPEAKER_01 Genom att vi använder med biomassbalansmetoden så kan vi tillskriva de här hållbara förnybara råmaterialen som används i början av våra värdskedier till enskilda produkter. Det här
  36. SPEAKER_02 Det är snabbt de här och så massablangs. Det här till som vi fel inom för jag nämnde om var som växt sommar. Eller klimat som naturligt som lant här i Sverige. Varsågod, alltså gör
  37. SPEAKER_02 Men vi må basera oss på en mängde som är producerat och som jag har sett höjliga må ha fullständig kontroll på mängden, men massa balans till princip mål liget i jullie ska vi klar
  38. SPEAKER_02 Vi har ju har ju varad en ledning in, men du kan fortsätta köpa en mängd med grönsertifikat så att du får det in. Ike det elektroner som nödvändigt är baseret på en vinnmörn, men l
  39. SPEAKER_01 Ja, när vi gör den här beräkningen av C2, avtsläppet, så använder vi en livscykelmetod som följer en ICO-standard. Som är 14 67. Och några till sådana här protokoll som vi följer.
  40. SPEAKER_00 Om man verkligen kan följa hur den går från början med produkter och alla de här grund och beståndsämnena som då sluter upp i parakostruin och revisol och som man sedan använder. S
  41. SPEAKER_01 Vi måste ju ta ut den här merkostnaden, men just mer volym vi kommer få fram och vi är mer att vi hittar billigare förnybar energi så kan vi ju sänka kostnaden. Men det här innebär
  42. SPEAKER_01 Om vi ska reducera ännu mer så måste vi ha möjlighet att byta ut fler fossila råvaror. Det kan vi mycket väl göra i framtiden, till exempel via grön elektricitet eller grön omra oc
  43. SPEAKER_01 Absolut, i DS har vi mer än 1400 sorterade produkter. Jag kan ju inte räkna upp allihopa här, men om jag bara nämnar någon som de flesta lantbrukare känna till så är det ju Anu som
  44. SPEAKER_00 Och vi ser också den här ökade skörden. Det är de möjligheterna som ni ser, hur lantbrukare kan fortsätta minska sitt klimatavtryck. Ja, helt klart. Med precis i maskiner så får vi
  45. SPEAKER_02 Det ser ju som det går emot att man kan driga krispyr som är toner som en genredigering. Jag har ju stort rott att det kan bringa oss nya steg framöver så vi får ända bättre geneti
  46. SPEAKER_01 I dag har vi redan nitifikationshämmare till exempel som vi använder oss av. Vi kanske inte har gått hjälp i Norge med Visura, men i Sverige, Danmark så är ju visura en väldigt sto
  47. SPEAKER_01 Och absolut så vill vi jobba med mer produkter framöver det här så vi kan få i större volymer och i större produktioner som passar flera länder samtidigt. Det är fint och då börjar
  48. SPEAKER_00 Och så får vi se. Det är jättebra. Fantastiskt stort tackar till Tron, Ragnard, och Peter för ert deltagande här idag. Iälkort skulle sammanfatta så har vi pratat om det vi kallar
  49. SPEAKER_00 Och sen genom olika certifieringar och olika beräkningar kan du säga att det så här är. Det är därför att den här produkten nu har 25% lägre klimatavtryck. Och även som vi nämnde,
  50. SPEAKER_00 Observerar alla varningsfraser och symboler. Det är som lyssnade. Stort tack. Och då fortsätter Odla ett smart. Vi hör sig avsnittet 88. Hur säger vi 88 på norrka? Inte svare inte