Växtskyddspodden E86 – Försöksåret 2025: Vad har vi lärt oss inför 2026?
Send us Fan Mail Hur vet vi egentligen om grödorna haft ett bra år? Frågar vi dem, eller nöjer vi oss med att stirra på skörden och låtsas förstå deras humör? I dagens avsnitt dyker vi ner i 2025 års mest spännande försöksresultat: det som stack ut, överraskade, skilde syd från m
Publicerat 24 feb. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.
24 feb. 2026
Send us Fan Mail Hur vet vi egentligen om grödorna haft ett bra år? Frågar vi dem, eller nöjer vi oss med att stirra på skörden och låtsas förstå deras humör? I dagens avsnitt dyker vi ner i 2025 års mest spännande försöksresultat: det som stack ut, överraskade, skilde syd från m
Transkript
- SPEAKER_00 som student kvällas skogskarna. Still, skis 15 års. Det som är överskara det. Och vad du skulle kvar på en färgfält.
- SPEAKER_00 Jag heter också och du lyssnar på tvärsen. Idag tar vi på spänningen bakom själv året med mig som är det senaste avsnittet har den svenska agronomen från BS, Andreas Joansson och T
- SPEAKER_01 Vi var väl lite kuners på det kanske. Vi tänker att vår uppgift är att leverera objektiv faktan till landaren. Det tänker jag att vi ofta har skickat med. Det tror jag då. Det tyck
- SPEAKER_01 Det börjar egentligen en gång i tiden med. Det är lite kort. Månas favorit, gröda, det är med potatis. Och vad är din relation till jordbroket? El kom du just in i den här karriäre
- SPEAKER_01 Till den störra delen. Och har väl snart lättare i 14 år. Och till skillnad från mina närmsta kollegor som jag inte är agronom utan jag är disputerad biolog? Så jag höll på lite gr
- SPEAKER_01 Men jag drog tillbaka till Joblexpansen och började på växsjupscentralen och jag bor på en växtolningskåd nu har vi driver växtolning i skona. Och i era roller. Hur skulle ni säga
- SPEAKER_01 Men i kombination tillsammans med andra rågivare och källarna med sin bakgrund och sitt kunnande och landbrukarna som också har den där teoretiska delen, men även den här viktiga p
- SPEAKER_01 Och träffar de här olika grupperna och det är jätteviktigt för oss att göra det med nu. Jätbra. Thomas Andreas, hur tänker ni lite här också från eran vinkar? Jag tänker att ni på
- SPEAKER_03 Har ni någon känsla för det är vi unika här med det här sättet som ni jobbar på i Sverige, eller ser det likadant ute i våra grannländer. Jag tror att det är lite olika. Man har in
- SPEAKER_02 Där Finland och Norge är lite mer annorlunda. Man kanske man ser nivån ner och man får uttrycka sig så med rådgivningsverksamheten är de som erhåller i det. Sen är det motsvarande
- SPEAKER_01 Man kan väl säga att många i Sydsverige i alla fall var ju mycket nöjda med skörden med tanke på hur säsongen startade med en väldigt torsäsong. Rent generellt. Och tittar vi på sv
- SPEAKER_01 Kanske lite också beroende på att vi inte oddat så mycket ratt i det här området. För komma in lite på förebyggande åt jag reposet. Men generellt så hade vi ju. Vi är ju vana vid a
- SPEAKER_02 Det som jag tänkte på lite grann är att kanske var lite karakturistiskt för jag fall mellan Sverige var att vi hade ganska vetet framför allt, det tog väldigt lång tid på sig att u
- SPEAKER_01 Vi kan väl hålla med, Thomas där tänker jag. Vi såg också att det tror tid här i början, och vi så också att DC32 och 33 lå vi lite längre än normalt. Det ser vi vissa av långt ifr
- SPEAKER_01 Och samtidigt hade vi ganska mycket rost som ju berodde på att vi hade en ganska kraftig dagbildning tänker vi. Och även hjälpen. Väld resultatet av det. Och när du säger rost här,
- SPEAKER_01 Och i andra fält så höll det sig ganska så lugnt. Och sen kommer brunrosten ovanligt tidigt. Det påminner väl kanske lite mer som 2024. Då var det väldigt ovanligt tidigt och ovanl
- SPEAKER_01 Så den sjukdomen har vi inte sett så mycket av varken inte 2025. Spännande. Man kan väl säga att jämför vi med andra länder i Europa så är det mönster vi såg i sverige fio med sen
- SPEAKER_03 Ja, jag instämmer där och lite speciellt. Vi har haft nu när det gäller rosten där både gulost och brönost både 24 och 25. Ganska mycket, men som du säger, eller som ni säger allih
- SPEAKER_03 Jag vet inte. Men det har varit med av de sjukdomarna i alla fall. Och så då, ifall vi nu tittar lite på försöken här. Är det då de två gulås brunros och svartprick, är det om ni t
- SPEAKER_00 Jag tänker nu kanske på er bekämpningseffekt när ni tittar genom åren, när ni tittar på olika preparat. Och sen också helt enkelt att effektiviteten, vad såg ni 2025? Vi börjar eme
- SPEAKER_01 Och vi odlar en hel del tanar som är ganska känslig sorts mot sartysjuken. Så där såg vi ganska stora medskörda just med behandlingar mot svartorsjuka i den sorten, vilket skiljer
- SPEAKER_00 Hur tänker du? Tittar i försökt i Sverige så var ju svartpricken klart mindre betydelse för än vanligt som vi var inne på. Medan sprönårsten betydde ju mer och det är också lite ko
- SPEAKER_01 För då har det inte kommit så tidigt och då har det inte betyt så mycket för förden heller. Så det har varit, alltså har angreppen kommit tidigt så har vi kunnat i en stöka fall ha
- SPEAKER_02 Om jag kommer ihåg rätt, så är inte helt rätt komdagar och siden, men ungefär när hur behandlingen skulle göras strax efter det, så var det ju tio dagar med i hållande regn i princ
- SPEAKER_02 Nu räddade sig nog en hel del ändå enligt de försöker försökerna visar att det tack vare om man får uttrycka sig så att det angrälerna kom så pass sent som det gjorde. Men det kan
- SPEAKER_01 Det såg vi några exempel på i någon försök av Brynråst att där spelade inte osina så stor roll, men däremot, om man sejan av huvudbehandlingen, så just på den platsen så fick man s
- SPEAKER_03 Så precis, det så vi vår egna försök också. Tidigare år har vi kunnat se att har man lagt, om man tänker att man delar upp dosen och kör en T2 och T3, eller om man kör hela dosan i
- SPEAKER_01 För då hade vi ju fått den här stora gulåtsspridningen. Så det var inte läge att vänta in, annars hade vi nog kunnat göra det lite. Men just eftersom det fanns mycket gulåspridning
- SPEAKER_01 Så ser vi väl att. Om vi ska säga någonting om den så ser vi kanske att de skulle kunna sålå. Det är kanske första året i år 2025 girar. Där vi inte ser några merskör för full då.
- SPEAKER_01 Men vi ser ibland skillnader och tendenser till skillnader mellan hel och halvdos, men det är ju långt ifrån alltid signifikanta skillnader egentligen och inte i merskörna heller.
- SPEAKER_03 Redan vid halvdå så har vi många gånger bättre effekten än konkurrerande produkter på helos. Så jag tycker att den skillnaden har fram trätt tydligare för varje och hur bra de är d
- SPEAKER_01 Försöksresultaten ligger väl i stort linje med tidigare årsultat. Vi har inga nya stora produkter som man tänker heller kommer in. Det viktiga här är nu att försöka som alltid anpa
- SPEAKER_01 Eller finns det angrepp tidigt och gular som gör det lönsamt att göra någonting där. Men rent generellt så är det någon rekommendation för det har vi sett att det är lönsamt. Man f
- SPEAKER_02 Och sen beroende på hur vägret förändrar sig så får man anpassa sig därefter helt enkelt. Men jag tycker att det är ganska tydligt som var inne på det här med hur produkterna har p
- SPEAKER_01 Så att det är då man kan göra de där rätta besluten. Så han hade ett väldigt bra utreck sluta, eller vad heter det, skippa sociala medier ut i fält. Det tycker jag var ganska bra.
- SPEAKER_01 Och sen tänkte jag på det ni var inne på med hel och halv, lost också. Det ser man ju också att vissa preparat presterar. De behöver gå upp i dos med för att det ska bli att de ska
- SPEAKER_00 Så ni någonting här. Har ni sett något här de senaste åren som ni kanske tycker är intressant av värdämna. Vi skickar prover till Danmark varje år och det har vi inte fått svar för
- SPEAKER_01 Ja, det är väl det egentligen ser utomlands också de ligger ju nästan steget för oss flera av de europeiska länderna. För de har produkterna längre tid och de har kanske ett höga s
- SPEAKER_00 Ja, så den som är intresserad får väl då titta lite där ny publicerade informationen för att få de resultaten då. Men nu ska jag prata väldigt mycket om höft det här ifall vi titta
- SPEAKER_01 Och sen vissa år får vi ramodia, men den är ofta sen och betyder inte så mycket. I södra Sverige, om man tittar på tricket där så var det Konosten som kom precis som vanligt. Och v
- SPEAKER_01 Vi får ofta merskör där av behandling. Men det ibland är ganska svårt att koppla det till en samsjukdom. Utan av någon anledning för andra orsaker liksom. Men 2024 både 20 och 25 s
- SPEAKER_01 Vi hade så sagt att man var inne på väldigt laga merskör där. Det var svårt att dra några stora slutsatser. Thomas Andreas, några observationer nu. Ni har gjort här. Fall ni tittad
- SPEAKER_03 Så det var rosten man såg och inte så mycket ramularia som vi såg året innan. Då kunde det vara i vissa ställen så var det ganska mycket ramularia. Men det var det väl lite mindre
- SPEAKER_02 Så det är ganska lika. Och de preparat som testar är väl ganska jämförbara också. Det finns vissa som sticker ut på båda upp och toneret, men inget som är ögonfallande om man säger
- SPEAKER_01 Men vi ser ju att generellt att vi kommer långt på en huvudförhandling, precis. Lite som du sa med höftfetet här. Här har vi ju pratat om väktskydd, men det är också den stora helh
- SPEAKER_01 Men så tänkte jag också att vi kunde nämna lite om. Jag sitter ju i Västbå och Rodlö en hel del havre. Och då tänker jag att där var det faktiskt en del skillnad om att kornet så f
- SPEAKER_01 Met länret redelis. Du har nu varit ute där i Borget. Ja, nej men det stämmer, och då är det ju några sorter i Haven som tar klart mindre mjöldag än vad jag gör. Så det är inget ny
- SPEAKER_01 Det är också en ganska lokal skadara här i västa Sverige. Men där finns det också lite softskillar så kan man bara beka. Det pratas mycket produkter i haven, men om man bara snabbt
- SPEAKER_01 Louisa har varit inne på det att vi ska behovsanpassa efter vad som händer under året. Men, som sagt, jag vill jag poängtera att olika sorter, känsligt mot olika sjukdomar och det
- SPEAKER_01 Antingen det gäller av förrig sjukar och brönås, och vad det är kronos. Det är fint. Då rundar vi av. Då är stort tack till Luis, Anna-Karin, Tomat och Andreas för ert deltagande h