Omslag: Swebbtv

Krönika med Karl-Olov Arnstberg | Påståendets tidsålder – när sanningen får ge vika

Varför har politiker så svårt att säga ”jag vet inte”? Och vad händer med sanningen när lojaliteten mot partiet blir viktigare än det självständiga tänkandet? I denna Swebbtv-krönika tar Karl-Olov Arnstberg avstamp i statsminister Ulf Kristerss...

Publicerat 16 nov. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

16 nov. 2026

Inbäddning

Varför har politiker så svårt att säga ”jag vet inte”? Och vad händer med sanningen när lojaliteten mot partiet blir viktigare än det självständiga tänkandet? I denna Swebbtv-krönika tar Karl-Olov Arnstberg avstamp i statsminister Ulf Kristerss...

Transkript

  1. När statsministern i vår nuvarande expeditionsminister säger att en fred måste ske på Ukrainas villkor så har han släppt kontakten med verkligheten. Det han faktiskt säger är att f
  2. Eftersom Ukraina trots Europas stöd inte kan vinna över Ryssland som är världens största kärnvapenmakt. Hej, jag heter Karl-Olov Arnstberg.
  3. Denna svebbtv-krönika har jag kallat för påståendets tidsålder. Den 27 oktober i år ringde Norges statsminister Jonas Gahr Störe och Finlands president Alexander Stubb
  4. till Vladimir Putin för att diskutera kriget i Ukraina och planerade fredssamtal. Samtalet skedde i samråd med Ukraina men var inte samordnat med övriga europeiska ledare. Ulf Kris
  5. I SVT:s rapport sa han i en intervju Jag tycker nyckelordet måste vara att stötta Ukraina. En fred måste ske på Ukrainas villkor. En fred måste ske genom styrka, inte genom eftergi
  6. Om samtal leder till detta så är ett samtal bra. Detta uttalande ska jag kommentera på några helt olika sätt. Det första handlar om att Ulf Kristersson när han blir tillfrågad måst
  7. Han måste alltid kunna svara på något sätt även när han inte har något att säga. Han kunde också ha svarat Jag vet inte mer än någon annan och har ingen uppfattning. Vilket hade va
  8. Så gör man i alla politiska partier. I annat fall riskerar man att bli utslängd. När sanningen vägs mot lojaliteten och partidisciplinen så väger den lätt. De pyronistiska skeptike
  9. såg att människor ofta blir oroliga och ångestfyllda just för att de klamrar sig fast vid åsikter om hur saker egentligen är. Särskilt om det inte är särskilt uppenbart.
  10. De hade ett särskilt begrepp för detta önskvärda tillståndet. Ataraxia. Det var en orolig sinnesfrid. Ett tillstånd fritt från inre störning. Ataraxia kom inte som en belöning för
  11. Utan när man släppte taget. Att vänja sig vid att säga något i stil med Jag vet inte. Eller att helt enkelt avstå från att hävda något var en väg mot ataraxia.
  12. Om någon frågar efter din åsikt om något, säg Jag vet inte tillräckligt. För att ge ett bra svar om du inte vet. Skeptikerna menade att då blir du lyckligare. Vill du slippa stress
  13. bör du vänja dig vid att då och då säga orden Jag vet inte. Det finns en attraktiv enkelhet i den rekommendationen. Mycket av den oro vi upplever kommer från att vi tror att vi mås
  14. Eller att vi oroar oss över de åsikterna. Att erkänna att man inte vet om man inte gör det är befriande. Gå nu tillbaka till Christessons kommentar. Det är uppenbart att det ord ha
  15. inte är resultatet av att han begrundade frågan om fredssamtal. Utan detta är en dubbelpositionering. Dels är det Moderaternas officiella linje och den har han inte möjlighet att a
  16. Vill han tillöra det laget så måste han vara lojal. Han ska starta nästa kommentar med konstaterandet att en statsminister i ett demokratiskt land
  17. måste rimligen vara intelligent över snittet. Annars hade han eller hon inte kunnat göra sin politiska karriär. Intelligens är ett mått på förmågan att tänka kritiskt och ta till s
  18. och avvisa det som är dåligt. Men om du är partipolitiker i en demokrati då gäller det motsatta, i varje fall i politiska frågor. Där är det individuella och kritiska tänkandet ban
  19. När människor blir partimedlemmar i demokratier upphör de att vara kritiskt tänkande individer. Åtminstone i sin profession. Partipiskan viner över dem som visar tecken på att vilj
  20. Det kan mycket väl vara så att de flesta enskilda politiker har sina egna övertygelser. Det är därför de ägnar sig åt politik. Men det de måste göra på jobbet, det vill säga i riks
  21. När statsministern i vår nuvarande expeditionsminister säger att en fred måste ske på Ukrainas villkor så har han släppt kontakten med verkligheten. Det han faktiskt säger är att f
  22. kan detta krig pågå för evigt. Eftersom Ukraina trots Europas stöd inte kan vinna över Ryssland som är världens största kärnvapenmakt. Han bortser också från att i krig är det segr
  23. Ulf Kristerssons kommentar är genuint korkad men det är nu både partiets och EUs position. Och med den måste han vara lojal. I boken The Peter Principle från 1969 formulerade den k
  24. en princip som han namngav efter sig själv. Kärnan är enkel och cynisk. Gör man karriär så blir man befodrad för att man varit kompetent. Men den nya rollen kräver ofta helt andra
  25. Man blir befodrad för att man varit duktig i sin nuvarande roll. Inte för att man har rätt kompetens för nästa roll. När man inte presterar tillräckligt bra i den nya rollen stanna
  26. Resultatet är att man sitter kvar i en position där man är mer eller mindre inkompetent. Det skapas en sorts inkompetenspyramid där den högsta ledningen ofta består av personer som
  27. Specifikt för politiken är att det handlar om två kompetenser. I svensk politik tillsätts ofta viktiga chefposter med sakligt omeriterade men partipolitiskt välmeriterade personer.
  28. I Bortom gott och ont ägnar Nietzsche ett helt kapitel åt sanningen. Han skrev att filosofer och författare har blivit besatta av frågan vad som är sanning.
  29. För vanligt folkar sanningen inte något som är värdefullt i sig själv. Den är ett av flera verktyg i den mentala verktygslådan. Att vi alls bryr oss om vad som är sant är begriplig
  30. Det är bra att veta att huggormar är giftiga och att man absolut inte ska äta vit flugsvamp. Men generellt. Nietzsche talar om hur sanningen ofta kommer i andra hand efter konformi
  31. Det gäller i högsta grad inom partipolitiken. Att hålla sig till partilinjen är viktigare än omsorgen om sanningen.
  32. Nu är jag framme vid min tredje reflektion och den gäller i synnerhet
  33. andra halvan av Christersons kommentar där han säger en fred måste ske genom styrka, inte genom eftergivenhet mot Ryssland. Om samtal leder till detta så är samtal bra.
  34. Det är ren bullshit. Det är klart att det är bra om Ukraina har något att sätta emot i fredsförhandlingar. Och det är klart att om fredssamtal leder till fred så är det bra. Vem ka
  35. Det är bullshit. Filosofen Harry Frankfurt klargjorde 1986 skillnaden mellan lögner och bullshit. I uppsatsen On Bullshit konstaterade han att lögnaren bryr sig om sanningen.
  36. Han eller hon väljer medvetet att säga något faktiskt för att vilseleda. Lögnaren står alltså i relation till sanningen. Han trotsar den. Bullshitten däremot bryr sig inte om sanni
  37. Han är likgiltig för om det han säger är sant eller falskt. Hans mål är att göra intryck, fylla ut samtalet, framstå på ett visst sätt eller bara komma undan med något. Det han säg
  38. Det spelar ingen roll för honom. Frankfurt sammanfattar det så här. Essensen i bullshit är inte att det är falskt utan att det är phony, det vill säga oäkta. Bullshit är en fejksit
  39. Han låtsas tala om hur saker och ting är. Men underkastar sig inte de krav som sanningen ställer. Om man påpekar hans eller hennes bullshit, ler bullshiten, rycker på axlarna och s
  40. Enligt Frankfurt är därför bullshit den större fiende till sanningen än lögnen. Lögnaren erkänner åtminstone att sanningen finns och betyder något. Bullshiten ignorerar den helt. I
  41. urholkas respekten för sanningen. Jag är säker på att vi serveras mera bullshit idag än 1986 då Frankfurt publicerade sina tankar om bullshit.
  42. En av anledningarna är att vi alla förväntas ha en åsikt om saker. Vi förväntas alla ha en åsikt om politik, om den senaste kändisdramatiken, den senaste filmen, den senaste albumr
  43. I denna värld där vi tillfrågas om vår åsikt i en viss fråga väljer vi ofta från en meny av klischeer och färdiga platityder.
  44. Det är just det som Ulf Kristersson gör, vilket han naturligtvis inte är ensam om. 1600-talsfilosofen René Descartes menade att alla åtminstone en gång i livet bör ifrågasätta allt
  45. Många av våra övertygelser är givna till oss, de är implanterade i våra huvuden. Descartes insåg att det är svårt att utmana sina egna övertygelser, men det är nödvändigt att göra
  46. Om vi inte gör det kan vi inte vara säkra på att dessa övertygelser och bara är klischeer och felaktiga övertygelser. Vi bör ha människor omkring oss som har andra uppfattningar. O
  47. Om du är ateist, hitta någon troende. Om du är vegan, hitta en köttätare. Fråga dig också vad skulle du göra om viktiga närstående plötsligt hatade din övertygelse.
  48. Vad skulle du göra om du skulle förlora ditt rykte, din status, ditt jobb för att du trodde på något. För vissa påståenden, som att två plus två är fyra, är det svårt att tvivla. M
  49. Vi kan alla bli bättre på att säga, jag vet inte. Tack för idag.
  50. Tack för idag.