Omslag: Slow Swedish with Katrin

156. Rasbiologiska institutet [Slow]

We are diving back into history and this week, we are covering a dark period from approximately 100 years ago. Listen to all episodes from this week and download the study materials in the Slow Swedish Library: Slow Swedish Library: https://slowswedish.com/slow-swedish-library/

Publicerat 6 nov. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

6 nov. 2026

Inbäddning

We are diving back into history and this week, we are covering a dark period from approximately 100 years ago. Listen to all episodes from this week and download the study materials in the Slow Swedish Library: Slow Swedish Library: https://slowswedish.com/slow-swedish-library/

Transkript

  1. SPEAKER_00 Hej och välkomna till avsnitt 156 av Slow Swedish with Katrine. Den här veckan ska vi prata om ett mörkt kapitel i svensk historia. Och vi ska börja i Uppsala år 1922. Sverige hade
  2. SPEAKER_00 Kvinnor hade fått rösta i ett riksdagsval för första gången. Landet moderniserades, vetenskapen utvecklades. Sverige skulle framåt. Och mitt i allt detta öppnade staten ett nytt fo
  3. SPEAKER_00 Namnet var statens institut för rasbiologi. Ja rasbiologi. Institutets uppgift var att studera Sveriges befolkning och dela in människor i olika så kallade raser.
  4. SPEAKER_00 Forskarna mäte människors kroppar och studerade deras utseende och fotograferade dem. De trodde att de på det här sättet kunde säga något om människors egenskaper, intelligens och
  5. SPEAKER_00 I dag vet vi att den här typen av rasbiologi inte är vetenskap, men på den tiden presenterades den som just det vetenskap. Och det här var inte några konsiga personer som satt i en
  6. SPEAKER_00 Institutet skapades efter ett beslut i Sveriges riksdag. Staten betalade för det? Det fanns anställda forskare. De publicerade böcker och vetenskapliga rapporter.
  7. SPEAKER_00 Det här var alltså helt officiellt. Så hur hamnade vi där? För att förstå det behöver vi prata lite om hur man såg på människor och arv i början av 1900-talet. V den här tiden börj
  8. SPEAKER_00 Men då kom också tanken. Kan vi använda den här kunskapen för att förbättra hela befolkningen.
  9. SPEAKER_00 De här brukar kallas eugenik eller rashygién. Tanken var ungefär så här. Vissa egenskaper är bra och andra är dåliga. Om människor med bra egenskaper får många barn blir befolkning
  10. SPEAKER_00 Och om människor med dåliga egenskaper får färre barn blir befolkningen också bättre? Och problemet här är ganska uppenbart. Vem bestämmer vilka egenskaper som är bra? Och vilka mä
  11. SPEAKER_00 I början av 1900-talet trodde många forskare att människor kunde delas in i olika biologiska raser. Det här var absolut inte bara en svensk idé. Rasbiologi och rashygién fanns i må
  12. SPEAKER_00 I Sverige grundades svenska sällskapet för rashygién redan 199. En av de viktigaste personerna inom svensk rasbiologi hette Herman Lundborg.
  13. SPEAKER_00 Han var läkare och forskare och var övertygad om att olika mänskliga raser hade olika biologiska egenskaper. Han var särskilt intresserad av det som han kallade den nordiska rasen.
  14. SPEAKER_00 Och den nordiska typen tyckte han var bäst. Han var också väldigt orolig för det som då kallades rasblandning, alltså att människor från olika grupper fick barn tillsammans. Lundbo
  15. SPEAKER_00 Idag vet vi att människor inte kan delas in i biologiska raser på det sätt som Lundborg trodde. Men han var övertygad om att det här var sant och han ville bevisa det vetenskapligt
  16. SPEAKER_00 Redan innan institutet öppnade reste Lundborg runt i Sverige och undersökte människor. Han var särskilt intresserad av norra Sverige och människor med samisk eller finsk bakgrund.
  17. SPEAKER_00 Beslutet hade ett väldigt stort politiskt stöd. Året efter började institutet arbeta i Uppsala och Herman Lundborg blev den första chefen. Och nu hade han plötsligt svenska staten
  18. SPEAKER_00 Så vad gjorde detologiska institutet egentligen? De mätte människor. Väldigt många människor. Forskarna reste runt i Sverige och samlade information om befolkningen.
  19. SPEAKER_00 De mätte människors längd och olika delar av kroppen. De tittade på hårfärg, ögonfärg och hud. De mätte huvuden och ansikten. Och de fotograferade människor framifrån från sidan ib
  20. SPEAKER_00 Tanken var att samla så mycket information som möjligt och sedan använda den för att sortera människor i olika grupper. Det fanns till exempel kategorier som nordisk typ, östbaltis
  21. SPEAKER_00 Det sista ordet är ett gammalt ord för samer, som idag anses nedvärderande. För forskarna var fotografierna inte bara bilder på människor. De skulle vara vetenskapliga bevis. De tr
  22. SPEAKER_00 Och här blir det väldigt obehagligt. För människorna på fotografierna var riktiga människor. Barn, vuxna, gamla människor.
  23. SPEAKER_00 Många tillhörde grupper som redan hade en utsatt position i Sverige. Forskarna gjorde mycket av sitt arbete i norra Sverige. Samer och människor med finsk eller tornedalsk bakgrund
  24. SPEAKER_00 Barn och vuxna blev mätta, undersökta och fotograferade. Många av bilderna finns fortfarande kvar. Idag finns omkring 12 000 fotografier från rasbiologiska institutets samlingar på
  25. SPEAKER_00 12 000 är väldigt många ansikten. Och när man ser bilderna i dag är det svårt att bara tänka på dem som gammalt forskningsmaterial.
  26. SPEAKER_00 Varje bild visar en riktig person. En person som stod framför en kamera medan någon annan tittade på deras kropp och försökte bestämma vilken ras de tillhörde. Institutet ville int
  27. SPEAKER_00 De ville sprida idéerna också. År 1927 publicerade Herman Lundborg boken Svensk Raskunskap. Den var inte bara skriven för forskare utan för vanliga människor. Boken innehöll text,
  28. SPEAKER_00 Den tryckes i 11 000 exemplar och spreds bland annat till skolor och bibliotek. Så rasbiologin stannade inte inne på institutet. Idéerna skulle ut i samhället. Människor skulle lär
  29. SPEAKER_00 Vem såg svensk ut, vem gjorde inte det? Vem tillhörde den nordiska typen och vem gjorde inte det. Och när man pratar om rasbiologi på 1920 och 30-talet är det såklart väldigt svårt
  30. SPEAKER_00 Men här är tidslinjen viktig. Det svenska rasbiologiska institutet öppnade 1922. Hitler och nazisterna tog makten i Tyskland 1933.
  31. SPEAKER_00 Sverige skapade alltsit långt innan natsi Tyskland fanns. Men det betyder såklart inte att Sverige uppfann rasbiologin och sedan kom tyskarna och kopierade oss. Så enkelt är det in
  32. SPEAKER_00 De här idéerna fanns i många länder. Sverige och Tyskland var två av flera länder där forskare höll på med rasbiologi och rashygién. När nazisterna tog makten i Tyskland blev rasid
  33. SPEAKER_00 Där utvecklades den i en extrem riktning med katastrofala konsekvenser. Men ungefär samtidigt började det faktiskt hända något annat på det svenska institutet. Härman Lundborg slut
  34. SPEAKER_00 En ny chef gunnar Dahlberg. Daalberg tyckte inte alls som Lundborg. Han var kritisk till tanken att människor kunde delas in i tydliga biologiska raser på det sätt som Lundborg had
  35. SPEAKER_00 Han var också starkt kritisk till nazisternas rasidéer. Så under Dalberg började institutet förändras. Fokus flyttades mer och mer från rasbiologi till medicinsk genetik och social
  36. SPEAKER_00 För annars är det väldigt lätt att få bilden av det rasbiologiska institutet gjorde exakt samma sak från 1922 tills det försvann. Så var det inte. Vetenskapen förändrades. Synnen p
  37. SPEAKER_00 Men samtidigt fanns en annan del av rashygien kvar i Sverige. Sterilisering. År 1934 fick Sverige sin första steriliseringslag.
  38. SPEAKER_00 Den ersattes senare av en ny lag 1941. Under flera årtionden steriliserades 10 000 människor i Sverige. Och här måste vi hålla isär saker lite. Det var inte Rasbiologiska institute
  39. SPEAKER_00 Men idéerna hängde ihop. Det fanns en tanke om att samhället kunde bli bättre genom att kontrollera vilka människor som fick barn. Människor kunde steriliseras av medicinska skäl,
  40. SPEAKER_00 Många som drabbades var människor som redan hade väldigt lite makt i samhället, till exempel personer med intellektuella funktionsnedsättningar och människor som myndigheterna tyck
  41. SPEAKER_00 Så i praktiken fick andra människor väldigt stor makt över deras liv. Rasbiologiska institutet fortsatte samtidigt att förändras.
  42. SPEAKER_00 När gunnar Dalberg dog 1956 hade den gamla typen av rasbiologi redan varit på väg bort länge. År 1959 försvann statens institut för rasbiologi.
  43. SPEAKER_00 Verksamheten blev istället en del av institutionen för medicinsk genetik vid Uppsala universitet. Men historien försvann förstås inte bara för att institutet gjorde det. Dokumenten
  44. SPEAKER_00 Idag finns institutets arkiv och fotosamling på Uppsala universitetsbibliotek. Universitet har valt att bevara materialet trots att mycket av det är väldigt obehagligt och det finn
  45. SPEAKER_00 Om vi förstör materialet försvinner inte det som hände. Då förlorar vi bara möjligheten att studera det. Samtidigt finns det svåra frågor kring fotografierna. Många av människorna
  46. SPEAKER_00 Så, vad gör man med sådana bilder hundra år senare? Vem har rätt att visa dem? Och hur visar man dem utan att ännu en gång göra människorna på bilderna till objekt? Det är frågor s
  47. SPEAKER_00 Och jag tror att det är just det här som är så obehagligt med historien om brasbiologiska institutet. Det var inte några människor som själva tänkte att de höll på med något helt g
  48. SPEAKER_00 De trodde på vetenskapen. De mätte människor, fotograferade dem, samlade data, gjorde tabeller och publicerade böcker och staten betalade för det? Idag är det väldigt lätt att titt
  49. SPEAKER_00 Men jag tycker att det finns en annan fråga som är minst lika intressant. Vad är vi helt säkra på idag? Vilka saker ser vi som självklara, moderna och vetenskapliga? Och vad kommer
  50. SPEAKER_00 Hur fan kunde de göra så? Det var allt för veckans avsnitt. Tack för att ni har lyssnat. I morgon kommer avsnittet på vanlig snabb svenska. Vi hörs! Hej do!