Omslag: Slow Swedish with Katrin

156. Rasbiologiska institutet [Fast]

We are diving back into history and this week, we are covering a dark period from approximately 100 years ago. Listen to all episodes from this week and download the study materials in the Slow Swedish Library: Slow Swedish Library: https://slowswedish.com/slow-swedish-library/

Publicerat 7 nov. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

7 nov. 2026

Inbäddning

We are diving back into history and this week, we are covering a dark period from approximately 100 years ago. Listen to all episodes from this week and download the study materials in the Slow Swedish Library: Slow Swedish Library: https://slowswedish.com/slow-swedish-library/

Transkript

  1. SPEAKER_00 Hej och välkomna till avsnitt 156 av Slow Swedish with Katrin. Den här veckan ska vi prata om ett mörkt kapitel i svensk historia och vi ska börja i Uppsala år 1922.
  2. SPEAKER_00 Sverige hade precis gått igenom en stor demokratisk förändring. Kvinnor hade fått rösta i riksdagsval för första gången. Landet moderniserades, vetenskapen utvecklades, Sverige sku
  3. SPEAKER_00 Namnet var statens institut för rasbiologi. Ja, rasbiologi. Institutets uppgift var att studera Sveriges befolkning och dela in människor i olika så kallade raser.
  4. SPEAKER_00 Forskarna mätte människors kroppar studerade deras utseende och fotograferade dem. De trodde att de på det här sättet kunde säga något om människors egenskaper, intelligens och vär
  5. SPEAKER_00 Idag vet vi att den här typen av rasbiologi inte är vetenskap, men på den tiden presenterades den som just det vetenskap. Och det här var inte några konstiga personer som satt i en
  6. SPEAKER_00 Institutet skapades efter ett beslut i Sveriges riksdag. Staten betalade för det. Det fanns anställda forskare, de publicerade böcker och vetenskapliga rapporter. Det här var allts
  7. SPEAKER_00 Så hur hamnade vi där? För att förstå det behöver vi prata lite om hur man såg på människor och arv i början av 1900-talet. V den här tiden började forskare förstå mer om genetik o
  8. SPEAKER_00 Men då kommer också tanken, kan vi använda den här kunskapen för att förbättra hela befolkningen? Det här brukar kallas eugenik eller rashygien.
  9. SPEAKER_00 Tanken var ungefär så här. Vissa egenskaper är bra andra är dåliga. Om människor med bra egenskaper får många barn blir befolkningen bättre. Och om människor med dåliga egenskaper
  10. SPEAKER_00 Och problemet här är ganska uppenbart. Vem bestämmer vilka egenskaper som är bra och vilka människor som är dåliga. I början av 1900-talet tog det många forskare att människor kund
  11. SPEAKER_00 Det här var absolut inte bara en svensk idé. Rasbiologi och rashygién fanns i många länder och var en del av en större internationell rörelse. I Sverige grundades svenska sällskape
  12. SPEAKER_00 En av de viktigaste personerna inom svensk rasbiologi heter Herman Lundborg. Han var läkare och forskare och var övertygad om att olika mänskliga raser hade olika biologiska egensk
  13. SPEAKER_00 Han var särskilt intresserad av det som han kallade den nordiska rasen. Den nordiska typen tyckte han var bäst. Han var också väldigt orolig för det som då kallades rasblandning, a
  14. SPEAKER_00 Lundborg trodde att det kunde göra den svenska befolkningen svagare. Idag vet vi att människor inte kan delas in i biologiska raser på det sättet som Lundborg trodde. Men han var ö
  15. SPEAKER_00 Redan innan institutet öppnade reste Lundborg runt i Sverige och undersökte människor. Han var särskilt intresserad av norra Sverige och människor med samisk eller finsk bakgrund.
  16. SPEAKER_00 Sen kom riksdagsbeslutet. År 1921 beslutade Sveriges riksdag att skapa ett statligt institut för rasbiologi. Beslutet hade ett väldigt stort politiskt stöd. Året efter började inst
  17. SPEAKER_00 Och nu hade han plötsligt svenska staten bakom sig. Så vad gjorde det rasbiologiska institutet egentligen? De mätte människor.
  18. SPEAKER_00 Väldigt många människor. Forskarna reste runt i Sverige och samlade information om befolkningen. De mette människors längd och olika delar av kroppen. De tittar på hårfärg, ögonfär
  19. SPEAKER_00 Och de fotograferade människor framifrån från sidan ibland med kläder, ibland utankläder. Tanken var att samla så mycket information som möjligt och sedan använda den för att sorte
  20. SPEAKER_00 Det fanns till exempel kategorier som nordisk typ, Östbaltisk typ och lappsk typ. Det sista ordet är ett gammalt ord för samer som idag anses nedvärderande. För forskarna var fotog
  21. SPEAKER_00 De skulle vara vetenskapliga bevis. De trodde alltså att man kunde titta på en människa, mäta hennes kropp och sedan bestämma vilken ras hon tillhörde. Och här blir det väldigt obe
  22. SPEAKER_00 För människorna på fotografierna var riktiga människor, barn, vuxna, gamla människor. Många tillhörde grupper som redan hade en utsatt position i Sverige. Forskarna gjorde mycket a
  23. SPEAKER_00 Lundborg var väldigt intresserad av vad som hände när människor från olika grupper levde tillsammans och fick barn med varandra. Barn och vuxna blev medta undersökta och fotografer
  24. SPEAKER_00 Och många av bilderna finns fortfarande kvar. Idag finns omkring 12 000 fotografier från Rasbiologiska institutets samlingar på Uppsala universitetsbibliotek.
  25. SPEAKER_00 12 000 är väldigt många ansikten. När man ser bilderna idag är det svårt att bara tänka på dem som gammalt forskningsmaterial. Varje bild visar en riktig person, en person som stod
  26. SPEAKER_00 Institutet ville inte bara samla information, de ville sprida idéerna också. År 1927 publicerade Hermann Lundborg boken Svensk Raskunskap.
  27. SPEAKER_00 Den var inte bara skriven för forskare utan för vanliga människor. Boken innehöll text, kartor och många fotografier. Den tryckes i 11 000 exemplar och spreds bland annat till skol
  28. SPEAKER_00 Människor skulle lära sig att titta på Sveriges befolkning genom de här kategorierna. Vem såg svensk ut, vem gjorde inte det, vem tillhörde den nordiska typen och vem gjorde inte d
  29. SPEAKER_00 När man pratar om rasbiologi på 1920 och 30-talet är det såklart väldigt svårt att inte börja tänka på Tyskland. Men här är tidslinjen viktig.
  30. SPEAKER_00 Det svenska rasbiologiska institutet öppnades 1922. Hitler och nazisterna tog makten i Tyskland 1933. Sverige skapade alltså sitt institut långt innan nat i Tyskland fanns.
  31. SPEAKER_00 Men det betyddes klart inte att Sverige uppfann rasbiologin och sen kom Tyskarna och kopierade oss. Så enkelt är det inte. De här idéerna fanns i många länder. Sverige och Tyskland
  32. SPEAKER_00 När nazisterna tog makten i Tyskland blev rasideologin en central del av deras politik. Där utvecklades den i en extrem riktning med katastrofala konsekvenser.
  33. SPEAKER_00 Men ungefär samtidigt började det faktiskt hända något annat på det svenska institutet. Herman Lundborg slutade och 1936 fick institutet en ny chef, Gunnar Dahlberg. Dahlberg tyckt
  34. SPEAKER_00 Han var kritisk till tanken att människor kunde dela in i tydliga biologiska raser på det sätt som Lundborg hade gjort. Han var också starkt kritisk till nazisternas rasidéer. Så u
  35. SPEAKER_00 Fokus flyttades mer och mer från rasbiologi till medicinsk genetik och socialmedicin. Det här tycker jag är viktigt att ta med, för annars är det väldigt lätt att få bilden av att
  36. SPEAKER_00 Och så var det inte. Vetenskapen förändrades, synnen på ras förändrades och det som institutet gjorde förändrades också. Men samtidigt fanns en annan del av rasygénen kvar i Sverig
  37. SPEAKER_00 År 1934 fick Sverige sin första steriliseringslag. Den ersattes senare av en ny lag 1941. Under flera årtionden steriliserades tiotusentals människor i Sverige.
  38. SPEAKER_00 Här måste vi hålla isär sakerna lite. Det var inte det rasbiologiska institutet som bestämde vilka människor som skulle steriliseras, men idéerna hängde ihop. Det fanns en tanke om
  39. SPEAKER_00 Människor kunde sterilis av medicinska skäl, men också av det som då kallades sociala eller rashygieniska skäl. Många som drabbades var människor som redan hade väldigt lite makt i
  40. SPEAKER_00 Så i praktiken fick andra människor väldigt stor makt över deras liv över vilka som borde få barn och vilka som inte borde få det.
  41. SPEAKER_00 Rasbiologiska institutet fortsatte samtidigt att förändras. När Gunnar Dahlberg dog 1956 hade den gamla typen av rasbiologi redan varit på väg bort länge.
  42. SPEAKER_00 År 1959 försvann statens institut för rasbiologi. Verksamheten blev istället en del av institutionen för medicinsk genetik vid Uppsala universitet. Men historien försvann förstås i
  43. SPEAKER_00 Dokumenten finns kvar, böckerna finns kvar och fotograferna finns kvar. Idag finns institutets arkiv och fotosamling på Uppsala universitetsbibliotek. Universitet har valt att beva
  44. SPEAKER_00 Det finns en viktig anledning till det. Det här är en del av svensk historia. Om vi förstör materialet försvinner inte det som hände, då förlorar vi bara möjligheten att studera de
  45. SPEAKER_00 Samtidigt finns det svåra frågor kring fotografierna. Många av människorna på bilderna är anonyma. De fotograferades för något som vi idag ser som både ovetenskapligt och kränkande
  46. SPEAKER_00 Så vad gör man med sådana bilder hundra år senare? Vem har rätt att visa dem, och hur visar man dem utan att ännu en gång göra människor på bilderna till objekt. Det är frågor som
  47. SPEAKER_00 Det var inte några människor som själva tänkte att de höll på med något helt galet. Tvärtom, de trodde att de var moderna, de trodde på vetenskapen.
  48. SPEAKER_00 De mäte människor, fotograferade dem, samlade data, gjorde tabeller och publicerade böcker och staten betalade för det? Idag är det väldigt lätt att titta tillbaka hundra år och tä
  49. SPEAKER_00 Men jag tycker att det finns en annan fråga som är minst lika intressant. Vad är vi helt säkra på idag? Vilka saker ser vi som självklara, moderna och vetenskapliga, och vad kommer
  50. SPEAKER_00 Hur fan kunde de göra så? Det var allt för veckans avsnitt. Tack för att ni har lyssnat. Vi hörs. Hej du!