Omslag: Skolan inifrån

4:2 Twice exceptional

Välkomna till andra och sista delen av vår djupdykning om 2E-elever. Vi rekommenderar att du först lyssnar på del 1.

Publicerat 4 maj 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

4 maj 2026

Inbäddning

Välkomna till andra och sista delen av vår djupdykning om 2E-elever. Vi rekommenderar att du först lyssnar på del 1.

Transkript

  1. Men som en elev sa att mig när han hade fått blivit utredd och förstod att han var en två evig elev så sa han att det är dåligt att jag har det. Men det är bra att jag vet att jag
  2. att fortsätta del två. Ja, så särskild begåvning och elever med två e tw i exceptional. Och vill ni, har ni missat det så gå gärna tillbaka och lyssna på del ett. Vi fortsätter med
  3. döljer den särskilda begåvningen. Och sen kan det vara att de maskar varandra, så den funktionsnedsättningen döljer att man är särskilt begåvad. Men den särskilda begåvningen gör a
  4. Kompenserar ju, till exempel dyslexi. Klara sig akademiskt, vilket gör att man missar den diagnosen priset för det är ju att man är helt utmattad alltså? Det tar mycket energi att
  5. Nej, men det som är lurigt också att de här barnen är ganska tidigt märker, det vill säga att de är sjuka. I en vecka sedan när de kom tillbaka så kände de att de har ju inte missa
  6. Och sen har vi. Att båda döljer varandra. Alltså de tar ut varandra på något sätt och det var det jag sa att då blir liksom elever lite medelmåttig flyger under radarn trots att de
  7. Det som kan det här så mycket bättre än jag, men finns det liksom när man tänker på den här två e eleverna då? Är det ofta så att en väl. Digt hög intelligens ökar risken för eller
  8. anledning, allergier, autoimmuna, sjukdomar. Sen är inte det så mycket forskat och så man kan säga solklart hur det hänger ihop. Man kan bara se en viss ökning av detta. Jag hade e
  9. intressant? Då stannar jag. Sen träffade jag honom många gånger. Det var många möten med elevhälsan med föräldrar och lärare och så där. Och det som vi till slut landade i var. Är
  10. hitta det här, men vad hur blir det meningsfullt? Hur blir det intressant hur jag hade en annan en liten elev också som när det började på tal om problem beteenden? Det började med
  11. med. Att om man lär sig lätt och visa man bra på prov för han gjorde inte det. Den här eleven visade inte, nu hade de inte prov i den åldern. Men du vet på uppgifter och sånt. Men
  12. inte kan. Vi måste hitta taket för där ska den eleven lägga och jag återkommer till varför vi måste ligga där och inte nöja oss med lägre. Men i alla fall han fick testa matteuppgi
  13. kommit hem så han har varit så stolt över det här provet här nu för att göra att han hade fått göra svårare grejer. Han var jätteglad så det var väl du vet. Han kanske inte har möt
  14. Han hade varit kär i jättelänge så det var så fint att se hur när vi hittade rätt och han fick en självkänsla så gav det ringa på vattnet också. Vad andra områden? Jag vill tro att
  15. Innan vi har hittat rätt så är det mycket lidande. Som sagt, jag kan inte säga exakt hur pedagogiskt hur man ska jobba med dem, men att vi behöver de behöver ju en särskild begåvad
  16. kommer det bli till så svårt att det faktiskt blir en ansträngning. Det kan bli på universitet eller gymnasiet om man då inte fått öva på detta så blir det jättesvårt så. Nej, men
  17. hur ditt samarbete liksom med lärare ser ut om man liksom har misstanke om en sån här elev, för jag kan tänka mig att spontant så kanske man tänker precis som du sa att ja, men han
  18. och det kanske krävs lite mod också att se för vi har ju haft det. Har ju kommit personal från universitetet ibland och haft undervisning inför våra elever de. Att, då får man lämn
  19. att att inte behöva, ja, men det kan jag märka ibland att man fastar ja, men ja, jag kan ge eleven svårare uppgifter, men den måste göra det här först för det blir. Den får ju bara
  20. diskar kastruller och så gör det mycket snabbare än alla andra och då får jag bara mer disk och diskar. Och jag kanske blir då jättebra på att diska, men jag kanske inte är intress
  21. förmågor också, så det inte blir någon bara någon extralärare. Och det kravet är ju också uttalat i våra styrdokument. Det är ju inte bara det att alla elever som riskerar att inte
  22. man vill jobba självständigt, dels att det som är det är det som gör det så svårt med de här vi kan. Vi kan inte ha en mall som funkar för alla elever, för ibland måste du bryta ne
  23. Arbetsledaren kommer med en ritning och säger så här, här har du en byggkran, här är instruktionerna bygg ett hus. Och så mycket så är det ju om man ska jämföra i vanliga undervisn
  24. begåvade elever eller två elever kan vara så här bygga en sockerkaka. Jaha, då måste de fundera på hur gör man det? Vad kan behövas? Det då så ska den ju svälla. Vad är det som får
  25. behöver vi få syn på den här. Om den här eleven skulle skriva ner receptet och skriva ner alla instruktioner, så det här antagligen kanske haft jättesvårt för det också. Att få gör
  26. Speciellt två e elever jag kan ha förberett ett samtal. Nu ska du skratta alla lektioner från ett till tio, för jag ville veta lite hur meningslösa kändes de liksom och då tyckte j
  27. Det är liksom inte göra. Det är något viktigt, utan då gör vi som du som du vill göra så att jag tror att man får tänka lite undervisning också. Kanske de har egna sätt eller egna
  28. Det är det som kan oroa mig lite, att vi har ju inte hittat dem. Vi jobbar ju inte så mycket med de här eleverna. Vi har ju haft extra särskild undervisningsgrupp har vi ju haft. D
  29. att man har det med i huvudet också när det är kanske högre frånvaro och sånt ställer vad den frågan om, det är det det handlar om. Du vet, ibland kan det ju till och med vara så a
  30. Personer som de liksom som kommer ut gratis till skolor och föreläser eller har en dialog med lärare just om detta. För om det är då de här fem procenten, då är ju det faktiskt en
  31. det här på allvar som jag sa, det är inget lyxproblem det här och då menar inte jag att de har velat att ta livet av sig, för det har inte varit att jag varit orolig för det. Men d
  32. hur jag än gör så blev det fel. Han visste inte riktigt hur han skulle orka med detta. Nej, livet. Det här måste jag lära mig mer om känner jag nu. Har du något prat, boktips eller
  33. Jag har ju skrivit ihop här. Lite tips, dels från elever som jag genom åren har frågat, vad är viktigt för oss vuxna att tänka på? Och också frågat elever inför den här podden som
  34. instruktioner i flera steg utan då vill man veta direkt. Vad ska slutresultatet bli? Låt mig sätta igång. Och det här, det ser man i forskning också när man läser på det här som de
  35. en chock då så att det tyckte han var viktigt att han att vissa elever kan behöva hjälp med att hantera det när den dagen kommer nu. Om man nu har missat att öva elever på detta. F
  36. blir det. Sen fungerar det liksom inte längre och då är man totalt ovan i vid hur man pluggar och man är ovan vid känsla av att inte kunna något direkt. Och var det mer de har sagt
  37. Att ibland är det inte så svårt som vi tror. Både vuxna och elever, alltså just att ibland kan det räcka med en liten förändring så blir det väldigt mycket bättre på saker och ting
  38. att få ett visst betyg. Jobbar du medvetet med detta på gruppnivå, eller? Ja. Ja, det gör jag vi. Jag har en liten tavla bredvid den stora whiteboarden där alltid skriver upp vecka
  39. känner och läser den och redan kan det så. Kan det ju vara ibland också? Vad är det mer det här man behöver alltså? Och när man är två i också när det är i svarar när det inte är s
  40. På ja. Tänker själv, vi säger om jag skulle behöva tillbringa hela förmiddagarna varje dag med att någon instruerar mig hur jag byter en toarulle alltså. Det är klart att herregud
  41. en gång som då var särskilt begåvad och hade autism så tänkte jag, han hade aldrig gjort det här talet för då står det ju. Jag gör det enkelt. Vi säger så här, det är en biosalong
  42. en sån här hjärna hade ju tänkt så här men. Det här går inte att svara på, för hur vet du att det inte är en person har gått två gånger. Då är det ju. 249 som har gått och jag kan
  43. alltså. Då kan någon skita den uppgiften liksom. Så det kanske är något som vi lärare kan börja med om vi tappar en elev direkt och får en uppgift att faktiskt läsa igenom uppgifte
  44. oss, Liselott, du har väl sagt kanske en del? Du har ju sagt jättemycket bra saker och jag har sagt det här med att inte vara rädd för axelera alltså och testa flytta upp en klass.
  45. faktiskt bli utmanade och och en del har man två egna autism så är det inte ens säkert intresserad av att skaffa vänner i skolan. Du är för att lära dig så att det behöver inte ens
  46. så det blev lite hämmande så det tycker jag vi vuxna ska tänka på också att det här är en elev som är mycket mer än bara sin särskilda begåvning, kanske det. Kanske inte det vi ska
  47. som man inte lever upp till eller det här då, men du är ju så smart då. Så så det tycker jag också är viktigt att tänka på och det som jag sa, låt dem får göra på sitt sätt så lång
  48. Det är ju att tvinga dem att repetera och och sitta med på genomgången. Så det ska man ju inte göra, tänker jag. Och jag som kurator tänker också, hur kan jag hjälpa eleven att hit
  49. Ja det var det Elise var vi någon slutgläm på det här? Det är nej, min slutkläm är. Att, vi måste ta det på allvar för att. Jag ser att de de far illa barnen i detta när vi när de
  50. mig mer så jag ska faktiskt. Ta tag också behöver också lära göra det. Faktiskt. Så att tack Linnea tack själv och tack ni som har lyssnat och återigen hör gärna av er med tankar e