Omslag: Papperskriget

21. Natalie Eneke - "Som funkismamma är du ständigt jagad men du jagar också ständigt"

Vem håller ihop vården när ingen av de 40+ kontakterna har ansvar för helheten? Natalie Eneke är mamma till Elton, som har en omfattande funktionsnedsättning och har levt med vård, habilitering, hjälpmedel och myndighetskontakter i snart tio år. Det finns stöd, specialister, habi

Publicerat 8 okt. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

8 okt. 2026

Inbäddning

Vem håller ihop vården när ingen av de 40+ kontakterna har ansvar för helheten? Natalie Eneke är mamma till Elton, som har en omfattande funktionsnedsättning och har levt med vård, habilitering, hjälpmedel och myndighetskontakter i snart tio år. Det finns stöd, specialister, habi

Transkript

  1. SPEAKER_01 Jag hade ju önskat att jag kunde släppa och så bara trillade remissorna in som de skulle, och kallserna och systemet snackar med varandra, alla snackar med varandra. Det har varit
  2. Sofia Stigendal 40 plus kontakterna? Vad innebär det egentligen när man är ytterst ansvarig för att ingen annan tar helhetsperspektivet på ens barns förutsättningar eller vårdresa eller sådär. Och
  3. SPEAKER_01 Jag brukar säga livet extra allt. Det låter väl lite peppigt, men det är ju på båda hållen. Och när elton var fyra och ett halvt drygt så skildes jag och eltens pappa. Och då blev
  4. Sofia Stigendal Men okej, sep-skadadsen födsel, epilepsi, synna hörsel. Då tänker jag så här. För det är ju sällan i min upplevelse i alla fall. Att det är sällan en och samma instans som man har
  5. SPEAKER_01 Det kan vara epilepsi i neurologen att hon känns jag mer i Malmö så då behöver vi en gång om året. Men det jag har kunnat välja bort och välja annat typ när det handlar om ottosorn
  6. Sofia Stigendal Just det kan vara i flera olika ställen, jag är inte ens tänkt på. Men ja, som sagt, bortskämt i mitt perspektiv. Men alltså det där du sa i början där att man blir någonstans lite
  7. SPEAKER_01 Nu har ju elten, han var sitter och står och går själv eller så. Så det är ju mycket hjälpmedel och så. Och det är väl snarare det som habiliteringen, eller som jag har tio år in i
  8. SPEAKER_01 Tänk att jobba där i så här fem år. Allrå sticka någon på de fem årerna och sen ska du jobba någon annanstans och börja göra det. Det känns lite märkligt. Men det är så det är här.
  9. SPEAKER_01 Det är inget helhetsgrepp på det sättet egentligen knappt från habiliteringens sida. Vad betyder det för dig? Det är väl en del insatser kring Elton. Både med hjälpmedel som du sa,
  10. SPEAKER_01 Och det är något av lörnat arbete. Jag brukar leva efter devisen och jag får lite slå med en handen och klappa med andra, man vill inte hela tranta folk på tårna, man vill inte var
  11. Sofia Stigendal Just den här omständigheten med hur man ska få kontakt med andra i de här processerna. Vi hade ett besök inbokat som jag behövde avboka eller omboka på habiliteringen. Och då hade
  12. Sofia Stigendal Bara så att du vet framöver hör av dig direkt lite går snabbare eller vad du är för någonting. Nej. Vi ska göra dubbel. Och om det ändå går, så vad får inte. Det är också någonting
  13. Sofia Stigendal Det kostar väl massa pengar för systemet också. Eller för deras arbetsbågas. Det är det som är för nu, det senaste som hände här nu, nu är det ju sommartid och så är det inte lika
  14. SPEAKER_01 Och varje år har jag när jag har ringt och bokat om den tiden vi har fått, för det har ju oftast skett så här dumma tio med förskolan och skolan och så. Och då har jag dubbelt koll
  15. SPEAKER_01 Jag kan ju känna att kolla hur de har lägt nu det senaste halvåret. Även om han blir klira där sex veckor efter operationen att första igen. Så hon är lite osäker så hon bokar in m
  16. SPEAKER_01 Men det är tre samtal där jag. Jag skulle nog säga att jag har tagit ett rejält kommando. Utan vara varken ort, medicinsekreterare sköter och skall och någonting? Fyperet, inget al
  17. SPEAKER_01 Men de som sand och brukar säga att de ytter faktorerna, de är ju där ändå. Jag kan ju köra hur mycket meditation som helst. Men ibland känner jag bara att det plockar inte bort hu
  18. Sofia Stigendal Hur är det? Är du stressad? Jag stressad. Jag inte, jag inte om det var någonting speciellt. Men mitt liv ser ut så här. Den konsta stressen, det är ju det som är. Ibland tänker ma
  19. Sofia Stigendal Som inte riktigt förstår varför varför jag inte bara slappnar av lite i att vi bor ju ändå i Sverige. Det finns ju habilitering, det finns ju vård av yttersta klass. Ja, absolut, d
  20. SPEAKER_01 Så det sker hela tiden. Går det tanundersökningar, höstelundersökningar som kräver sövning, har vi lyckats parera när han har sövts för någonting annat också. Men det är inte utan
  21. Sofia Stigendal Då får jag prata med någon annan som också är överläkare eller någonting och som tycker att varför gör ni så. Bor ni inte göra så här istället? Det blir så här lite olika professio
  22. SPEAKER_01 Och det är klart att jag känner honom absolut bäst. Men jag är ju inte, det känns ju läskigt att jag ska ha något tytters medicinsk ansvar. Jag menar, jag har ju inte plugat nerfol
  23. SPEAKER_01 Även om overall är resultatet bra så tillsötter jag onödiga saker vardmissar. Både som höll på hända och risk för och både som hände under de elva dagarna vi var inlagda. Och de up
  24. Sofia Stigendal Och så sa hon någonstans så här att i någon notering eller i något, de har ett möte om mig att jag är för nyfiken, jag är för påläst, jag är för verbal. Och jag bara ut, det är ju
  25. SPEAKER_01 Men jag har definitivt trampat på torvå och jag kommer att fortsätta göra det, men jag har blivit mer medveten och ofriligt. Och det händer ju saker hela tiden. Just det här med hj
  26. SPEAKER_01 Och då säger hjälpmedelskonsulenten, framförallt också jag blir rätt så ställd och önskar att jag hade kunnat finna mig bättre och responda bättre. Men han är ju bara och sin pappa
  27. SPEAKER_01 Faktum är att hjälpmedlen blir ju större för att han blir större. De är absolut inte snygga. Det är ingen så här passar jättebra med så fonio. Och det sväljer så mycket kvadratmete
  28. Sofia Stigendal Ibland med någon hierarkänsla av att jag är professionen, du är föräldrar därmed vet du ingenting. Jag vet inte, du har kanske inte all på det här men jag bara funderar. Vad kan du
  29. SPEAKER_01 Men de har ju internt blir nästan som en tystnadskultur som vissa vittnar om att då får man höra. Tänk nu på att det är upphandlats förskrivningsbart. Att det till och med har funn
  30. Sofia Stigendal Det är ju inte vårt ansvar i sig, menar jag. Jag skulle önska att bruka säga det i andra avsnitt också. Jag skulle önska att vi som alla runt de här individerna att vi mer kunnat k
  31. SPEAKER_01 Hur kul är det? Och vad behåller perspektivet från vårdens sida? Så jag oftast genom att vara lite empatisk till deras situation, vilket det är snur på lite manipulativt från i ege
  32. Sofia Stigendal Det är ett stresstest på vårt samhälle, på vilka vi är och vilka vi vill vara. Just nu så lyser det testet ganska rätt. Jag brukar också säga: Det är ju det som är det komiska i de
  33. Sofia Stigendal Har ni personlig assistans, har ni liksom kontakt. Jag vet inte vad har ni? Har ni sånt också? Vi har personlig assistans. Eln av personlig assistans sen ganska exakt för år tillba
  34. SPEAKER_01 Rätt så kort innan vi ansökte, hade han ett extremt kraftigt anfall från ingen stans och var medvetstörs i en halv timmar. Jag fruktansvärr ambulanser, han reagerade så snärta. Det
  35. SPEAKER_01 Att jag gjorde någonting på nätterna med en bevakning. Så då fick vi tre fjärdelaar och sen då fast forward till när vi fick assistansen, så blev jag av med omvårdnadsbidraget. Del
  36. SPEAKER_01 För att han har personlig assistans, och av någon anledning så vägger de in omvånaren som han då får genom assistansen. Det vill säga att han sånt för honom är ju assistent. Men de
  37. Sofia Stigendal Det är en massa saker. Som inte alls har att göra med personlig assistans. Personlig assistans är ju bara där för föräldorn. För att han ska bra i vardagen i där han är just här oc
  38. SPEAKER_01 Så det är ju ingenting av detta. För där är det ju ett normalt föräldrarnligt. Så jag sista på dat så är det inte satt, jag kommer att söka. Men hela instället, och som sagt, det h
  39. SPEAKER_01 Så är det ju habiliteringen bland annat. De har ju full koll på alla hjärna samtal, jag ringar till dem bland annat och hur jag roddar. Men har de skrivit ett sånt sätt. Arbetsparp
  40. SPEAKER_01 Men det kan ju vara en sån grej de som har fått personlig assistans bett av med omvårdansbidrag och så ska man försöka hävda hur mycket man fortfarande gör som assistansen om ändå
  41. Sofia Stigendal Det blir bara fler och fler papper. För att vi ska någonstans. Vi behöver trunfa varandras kontroller och nej du har inte kontrollerat det där. Jag menar det här. Nu har jag ett in
  42. Sofia Stigendal Bara den i sig skulle få de flesta om de har varit med en operation eller någonting att två veckor måste du ha koll nu extra koll på ditt barn. De flesta skulle bara säga: Gud, vad
  43. Sofia Stigendal Och så ska man vara så himla tacksam hela tiden. Jag är ju trött på att vara tacksam. Jag har ingen lust att vara tacksam längre. Nej jag hålla med men det är någon form av överlev
  44. SPEAKER_01 Vi kämpar nog likad som någon annan familj. Vi blir ju inte miljonär när vi får vara barn men vi behöver bygga om en bil och vi behöver x antal kvadratmeter mer för hjälpmedel och
  45. Sofia Stigendal Hur uppfattar jag nu? Så vår son har ju svårt att gå upp i vikt. Jag vet inte hur många gånger jag har fått höra det genom åren så här att det där ser ju inte bra ut. Inte bra. Och
  46. Sofia Stigendal Jag känner mig misstänklig gjort så fort jag är med honom. För att han ser inte ut då som att han får mat. Och då går man runt att oro sig för sådana saker att säga. Överhängande a
  47. Sofia Stigendal Är det något annat som du känner så här? Nej, men det här vill jag nog ha vi nämnt. Nej, men det jag tänker är just att tänka att varje dag, sju dagar i veckan egentligen sen gör j
  48. SPEAKER_01 Den gruppen har man bara så här vad finns de. Och så har man då valt att 13, jag vet inte, när jag var 13, så var det jag nogen. Men man har ju såklart från början som jag har förs
  49. Sofia Stigendal Inte alla människor, inte alla familjer, men de extra utsatta eller någonting. Jag vet inte vilka gränsen för det går. Vi får hoppas att vi kvaliterar. Ja samtidigt är jag lite så
  50. Sofia Stigendal Sårigheten är inte egentligen att jag hör av mig till folk. Svårigheten är att de inte pratar. Varken med varandra och att de är så svårar att få tag på, och när du får tag på pers