072: Hur man använt himmel och jord för att kartlägga Sverige under 500 år - Martin Ekman
Hur gick det egentligen till när de första kartorna över Sverige skapades? I det här avsnittet tar vi en resa från mätningar mot sol, stjärnor, månar, bergstoppar och kyrktorn till dagens satellitbaserade positionering. Tillsammans med forskaren och geodeten Martin Ekman utforska
Publicerat 11 juni 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.
11 juni 2026
Hur gick det egentligen till när de första kartorna över Sverige skapades? I det här avsnittet tar vi en resa från mätningar mot sol, stjärnor, månar, bergstoppar och kyrktorn till dagens satellitbaserade positionering. Tillsammans med forskaren och geodeten Martin Ekman utforska
Transkript
- Martin Ekman: 00:00:00 På julafton sextonhundratvå så kallade kungen Karl den nionde till sig en man som heter Johan Bure.
- Han skulle rapportera om en latitud som han hade bestämt långt uppe i norr, och uppenbarligen var det här betydelsefullt.
- För efter bara några månader gav Karl den nionde i uppdrag till en kusin, inte Johan Bure, att framställa en stor karta över Norden.
- Jonatan: 00:00:29 Varmt välkomna ska ni vara till Mätpodden.
- I dag ska vi prata om positionering, både förr och nutid.
- Jag tror att det här kommer att bli ett sådant avsnitt som väldigt många tycker om, oavsett om man mäter i praktiken eller om man bara är intresserad av hur kartor kommer till.
- Det finns lite av det ena och det andra i det här.
- Jag har med mig Martin Ekman, som kommer att berätta om den grundläggande positionsbestämningen bakom kartläggningen av Sverige under de senaste femhundra åren, i princip den tiden
- Det börjar egentligen från solen, stjärnor och månar, och så krymper det till bergstoppar och kyrktorn, och sedan ut i rymden igen till satelliter, både från femtonhundratalet och
- Det kommer att bli lite föreläsningsstil.
- Jag har alltså med mig Martin här.
- Martin, berätta lite vem du är och lite om din yrkesbakgrund, så att vi får en känsla av var du kommer ifrån.
- Du har ju ett helt liv bakom dig här.
- Martin Ekman: 00:01:29 Jag har ett förflutet som geodet vid Lantmäteriet i Gävle.
- Där har jag sysslat med vetenskapliga frågor med koppling till referenssystem och landhöjningen.
- Sedan har jag också jobbat som föreläsare vid sjöfartsutbildningen på Åland, där jag har undervisat i navigation och tidvatten, mest de teoretiska grunderna.
- Sedan driver jag ett sorts enmansinstitut, Sommarinstitutet för historisk geofysik, där jag har sysslat med forskning och gett ut en del böcker och publikationer.
- Jonatan: 00:02:12 Spännande.
- Härligt.
- Det här ska bli jättekul.
- Om man ställer sig här så att man kommer in på ämnet som vi ska prata om: hur gick det egentligen till när man gjorde den första kartan här i Norden där Sverige var med? Vad byggde
- Martin Ekman: 00:02:29 Den äldsta kartan vi har med ett gradnät, åtminstone, är från femtonhundrasjuttio.
- Den är gjord av två holländare som heter Ortelius och Mercator.
- Den byggde på att man kunde bestämma latituden med hjälp av solen och hur högt solen står på himlen.
- Det är ju beroende av vilken latitud man är på jorden.
- Det här använde de, och Mercator samlade in sådana här latitudbestämningar från solhöjdsobservationer från fartyg som var ute på världshaven.
- När de sedan gick i hamn samlade han in data från hamnar längs kusterna överallt.
- På det sättet kunde han få latituden för alla hamnar.
- Det var i och för sig väldigt osäkert.
- Det blev ju någonting.
- Vi kan se i dag att osäkerheten i latituderna rör sig om ungefär en grad, vilket motsvarar omkring hundra kilometer.
- Så det var väldigt osäkert, men det var ändå den första början.
- Det var latituden, och den kunde man få med hjälp av solens sida över horisonten.
- Men sedan har vi longituderna också, och de kunde man egentligen inte bestämma alls.
- De fick man mer eller mindre gissa eller grovuppskatta.
- Då fick man hålla reda på när man reste åt öster eller väster, ungefär hur långt det kunde vara, och så fick man gissa longituderna.
- De blev ju inte jättebra.
- Jonatan: 00:04:14 Så det blir lite skevt där i väst- och östriktningen, kan man se då.
- Latitud, det är ju det man lärde sig i skolan: det var den lata, norr- och sydriktningen, den som ligger där.
- Och sedan ...
- Martin Ekman: 00:04:30 Longituden i väst och öst.
- Jonatan: 00:04:35 Så den hade man inte koll på.
- Men hur gjorde man då för att få till bättre kartor? Femtonhundrasjuttio, hur gick det framåt när man började kartlägga landet? Vilka jordmätningar använde man, och hur jobbade man
- Vi kan nästan fixera vilken dag, för på julafton sextonhundratvå kallade kungen Karl den nionde till sig en man som heter Johan Bure.
- Vad skulle han då göra hos kungen på julafton? Jo, han skulle rapportera om en latitud som han hade bestämt långt uppe i norr, nämligen i Torneå, längst upp i Bottenviken.
- Den här latituden hade han bestämt med hjälp av stjärnor i stället för solen.
- Det här var någonting nytt då, och uppenbarligen var det betydelsefullt.
- För bara några månader senare bestämde Karl den nionde att ge uppdraget till en kusin till Johan Bure, som heter Anders Bure, att framställa en stor karta över Norden.
- Sextonhundratre fick han det här uppdraget, och det här jobbade man sedan med, ett antal personer, i tjugotre år innan den där kartan kom ut.
- Johan Bure, det vet vi, hade lärt sig saker och ting om stjärnor och latitudbestämning eftersom han hade studerat astronomi i Uppsala femtonhundranittionio.