Kronikerpodden avsnitt 2
I detta avsnitt pratar Helena och Sara om olika begrepp som: Vad menas med kronisk sjukdom? Vad är det för skillnad på sjukdom och diagnos? Hur många lever egentligen med kroniska sjukdomar och vilka är de stora grupperna? Vilka är de vanligaste hjälpmedlen och hur många använder
Publicerat 5 aug. 2025. Fler avsnitt finns på poddsidan.
5 aug. 2025
I detta avsnitt pratar Helena och Sara om olika begrepp som: Vad menas med kronisk sjukdom? Vad är det för skillnad på sjukdom och diagnos? Hur många lever egentligen med kroniska sjukdomar och vilka är de stora grupperna? Vilka är de vanligaste hjälpmedlen och hur många använder
Transkript
- Jag hade aldrig tänkt på att jag kunde ha en kunskap om min egen kropp som kan kombineras med kunskapen hos sjukvården på det sättet. I Kronikerpodden lyfter vi den kunskap som oft
- Det här är inte en podd om varför vi blir sjuka. Det är en podd om hur vi lever, lär och vet när sjukdomen inte går över.
- I det här avsnittet vill vi ge lite bakgrundsperspektiv. Vi kommer prata om olika begrepp som vad menas med kronisk sjukdom? Vad är det för skillnad på sjukdom och diagnos? Hur mån
- Du får också veta varifrån jag, Sara, lär mig om mina sjukdomar och hälsa, och vad Helena önskar att hon hade vetat tidigare.
- Välkommen! Hej Sara! Hej Helena! Nu är det dags av avsnitt två. Ja, avsnitt två av Kronikerpodden. Vi ska ju prata om kronisk sjukdom eller begreppet kroniker eller kronisk sjukdom
- Kroniker gillar inte jag. Nej person med kronisk sjukdom Du är inte så känslig för det va? Inte lika Jag har varit. Det här med att bli kallad patient eller inte. Det har varit väl
- Nej det är nog väldigt olika. Jag vet att man... Just det, man ska inte säga en person med diabetes, men det blir också väldigt långt. Det kan bli klumpigt också och ibland kan vis
- Ja, men om vi pratar om kroniskt då? Ja vad menar vi med kronisk sjukdom? Ja, vad menar vi med det? Det betyder ju lite olika saker. Det märkliga är att det finns egentligen ingen
- Så att det är fler redan idag som är multisjuka som man brukar prata om, än som har bara en grundsjukdom. Och det finns en intressant rapport från min favoritmyndighet, Myndigheten
- Och det som tidigare då kunde ses som en sjukdom som man antingen blev botad ifrån eller dog av, lever man nu med. Ja och det är ju såklart en utmaning för systemet men det ska ju
- Och att man snarare då kan få följdsjukdomar av... behandlingen som gör att man blir kroniskt sjuk men det är ju behandlingsbart och man lever vidare och kan ha ett väldigt gott li
- Ibland pratar man också om att det kan vara långvariga sjukdomar. Ibland används de som synonymer och det är de väldigt stort sett. Men det finns ju cancerformer som har gått från
- Det finns en hel del cancersorter som nu ses som kroniska sjukdomar. HIV är ett sådant exempel som gått från att vara en dödlig sjukdom till att vara ett kroniskt tillstånd. Och se
- Och jag tänker hjärt-kärlsjukdomar Människor dog i stroke och så vidare. Det är en fantastisk utveckling. Men om man tittar bakåt lite då. Hur ser vården ut och varför ser den ut s
- Kommer historiskt sett väldigt mycket ur krigsmedicin. Det var där som fältskären blev läkare. Och tog vara på dem som kunde gå tillbaka och fortsätta slåss.
- Triageformen, alltså den sortering som används inom akutsjukvården Kommer sig ur Napoleonkrigen. Triage är ett franskt ord som betyder tre... Tredelad, där man då delade in folk i
- De som skulle överleva oavsett vad man gjorde, de som skulle dö oavsett vad man gjorde och de som det skulle spela roll vad man gjorde. Och det var ett sätt att fokusera resurserna
- Och det är därifrån som vården kommer, från en vilja en drivkraft att återställa det som kan botas och vårda det som kan gå över.
- Men så är det ju inte idag som sagt. Det är 50% och ökande som har en eller flera kroniska sjukdomar. Men man får ju se det i det historiska perspektivet också lite grann. Det uppm
- Och ur patientperspektiv då det som vi vill fokusera på här så tänker jag att det handlar om att vi vill se vad patienter som Vad kan vi lära av varandra för att må bättre och leva
- Om man inte får det stöd och hjälp man behöver. Och sen finns det ju medfött andra saker. Skador och funktionsnedsättningar och så. Så det är allt det där. Vi tänker oss att även o
- Ja, det är bredare perspektiv egentligen. Men Vad säger forskningen om det här då? Det finns ju en hel del forskning inom sjukvårdsorganisation. Och redan 1998 så kom den artikel s
- Den skrevs av en man som heter Wagner. Han är väl fortfarande chef inom innovation och utveckling av hälso- och sjukvården i USA. Han skrev en artikel som handlar om hur man kan fö
- I den här artikeln som heter Chronic Disease Management, what will it take to improve care for chronic illness? Som vi kommer att länka till också i det här avsnittet. Där skriver
- Och att man behöver tänka om när det gäller kroniska sjukdomar och helheten. Som sagt den här kom 1998 och sedan dess har man egentligen kämpat med den här frågan både i forskning
- Vi har ju varit nära bland annat Akademiskt specialistcentrum i Stockholm som organiserar sig utifrån principen om att kom när du har behov så att säga.
- Det skulle vara intressant faktiskt att få fler tips på det Där det här fungerar där vården tar emot kroniskt sjuka patienter på ett annat sätt än vad man gör enligt triagemodellen
- Ja, för det som då Edvard Wagner konstaterar i den här artikeln är att man behöver ha... Det han kallar informerade kunniga patienter tillsammans med förberedda och proaktiva klini
- Det är ett nytt sätt att tänka. Eller var då.? Nu är det lite mer spritt, men det är ändå inte på systemnivå. Så det skulle man ju vilja nysta lite mer i, skulle vara kul att kolla
- Ja om du har någon förslag eller någon som är intresserad. Men om man tittar då på lite, om man får sätta de här sjukdomarna lite i perspektiv också då, alltså hur mycket folk är d
- Men de här sjukdomarna har ju olika grad av utmaningar och funktionsnedsättningar med sig. Vad du sa tidigare där, att ungefär 75-80 tusen personer får en cancerdiagnos varje år. V
- Så att de är ju enskilda sjukdomar i sig egentligen med sina olika utmaningar.
- Så det är ju väldigt att man pratar cancer så där generellt det är ju egentligen svårt. Eftersom det är så otroligt olika. Både hur det är möjligheten till behandling, tillgång til
- Överlevnadsmöjligheter och så. Och sen följdsjukdomar av det då? Ja, och så följdsjukdomar av det, precis. Och jag tänker sen är det också så att man tittar på sällsynta diagnoser
- Så gör ju det att även om det är få... Som drabbas av en sjukdom så kan man ändå hitta möjligheter till behandling. Vilka andra följdsjukdomar kan det finnas som effekter av behand
- Nu är inte jag någon expert på alla biverkningar av olika behandlingar men Jag ser ju runt omkring mig de som har problem, vi har ju en hel del problem med ödem.
- Och vad är ödem för dem som inte vet? Det är ju om man tänker sig att du har ett lymfsystem i kroppen som tar hand om det som inte, när blodet renas så är det vätskan i kroppen går
- Ja och då kan inte vätskan transporteras. Nu blir det väldigt enkelt uttryck, men vilket gör att man får vätskeansamlingar.
- Det finns också väldigt många olika varianter av det. Och då är det jättebesvärligt med stor smärta också för de som har den. Det är ju, ja, både av strålning och av medicinsk beha
- Sen så är det ju många som också upplever att man har, efter cancerbehandling, det som man kallar för fatigue, att man är väldigt trött att man blir hjärn- Trött helt enkelt. Hjärn
- Det är också väldigt vanligt med den här hjärntröttheten fatigue, kraftlöshet och total egentligen tappa initiativförmågan i en del fall till och med helt och hållet också. Och om
- Och ungefär 1 500-2 000 får diagnosen varje år. Den är vanligast bland äldre, men det finns också yngre personer som får det.