Omslag: Klimatekot

Psykologisk resiliens med Kata Nylén

Kata Nylén är en av psykologerna bakom nätverket Klimatpsykologerna. I höst släpper hon sin nya bok om psykologisk resiliens. Hur gör man för att förbereda sig på de kriser som väntar och hur hanterar man de kriser vi befinner oss i? Vi pratar om nyckeln till förändring, ungas mi

Publicerat 14 maj 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

14 maj 2026

Inbäddning

Kata Nylén är en av psykologerna bakom nätverket Klimatpsykologerna. I höst släpper hon sin nya bok om psykologisk resiliens. Hur gör man för att förbereda sig på de kriser som väntar och hur hanterar man de kriser vi befinner oss i? Vi pratar om nyckeln till förändring, ungas mi

Transkript

  1. Hur gör man för att orka med alla jobbiga nyheter som hela tiden sköljer över oss? Hur hanterar man vetskapen om att extrem torka, översvämningar och katastrofala stormar blir en a
  2. också en ny bok i höst som handlar om just psykologisk resiliens välkommen till klimat ekot catan Helen. Tack så jättemycket så kul att få vara med. Jätteroligt att ha dig med äntl
  3. Varför är det bara äldre människor som går på demonstrationer och varför? Vad vad, vad händer med vår vår mänsklighet? Varför är ingen som bryr sig lite så med den typen av varför
  4. uppskattar av andra. Och är det så att alla andra runt omkring oss ja fokuserar på annat för att visa sin läcka eller sin? Meningsfullhet så tenderar vi att göra det också, men gen
  5. alltså sociala normer. Andra människor beter sig. Det är ju bara en av flera grejer, men vi vi behöver liksom ha. Det behöver vara. För att vi ska göra för det första behöver det j
  6. det är lätt att det inte finns massor andra saker som är motsatsen till det här beteendet som lockar in oss i något annat. Utan ja, vi behöver väldigt mycket rätt förutsättningar f
  7. börja. Liksom hitta meningsfullheten på något vis i den här världen. Vi är där alltså känna att de kan bidra, kanske lokalt där man befinner sig. Sin organisation eller i sin sitt
  8. isolerat individualistiskt? Vi tar inte hjälp av varandra. Vi frågar inte grannen. Vi frågade ibland inte ens våra närmsta. Om hjälp? Nej. Ja, men precis det är verkligen en färdig
  9. bara det där att ta emot hjälp att be om hjälp. Det är en sån grundfärdighet som vi verkligen måste bli bättre på som vi behöver så här utbilda våra barn i. Vi behöver träna på det
  10. och en klimatförändrad värld och som liksom. Liksom har massor andra så kriser som är sammanlänkade med det alltifrån, liksom demokratikis till stora globala konflikter och så vida
  11. efter kriser och katastrofer så att liksom ha den här färdigheten också som en slags förebyggande perspektiv kan man säga sen så liksom den tredje grejen. Det är ju att vi måste oc
  12. vi kan liksom ha de här två känslorna samtidigt. Om vi har mycket socialt stöd runt omkring oss så. Det liksom man kan man kan nästan välja vad man är intresserad av. Man är intres
  13. maktlöshet. Vad gör det med oss människor när kriser staplas på varandra? Ja, men jag tror du svarade lite på det i en väldigt vanlig reaktion är ju att vi känner just hopplöshet o
  14. det vara olagliga och och så vid vissa saker enorma att man liksom har en norm eller liksom utifrån att marknadsföring och så vidare så lever man liksom på ett helt annat sätt än s
  15. beteendena? Kanske? Ja, nej, jag går hem och kollar på TV eller jag. Jag tänker på något annat jag fokuserar på. Mitt småbarns liv eller min mitt mitt jobb eller min? Mitt intresse
  16. grannarna och lär känna varandra fast att vi kommer från olika kulturer och vi delar erfarenheter och liksom det. Det känns viktigt för mig. Jag engagerar mig i mitt bostadsområde
  17. spelar ingen roll och tänk. Det kommer ändå gå åt skogen eller det. Det jag? Jag tror inte riktigt. Det här kan ju inte stämma då eller liksom hitta sätt att bara kroka arm i allt
  18. och vis att göra rätt vända saker till rätt grej, men det är svårt. Svårt att ta sig dit, så då gör man inte det. Men det vi vill är verkligen att hjälpa. Personer genom liksom att
  19. här handlingskraften också som gör att vi får någon form av förflyttning i frågan. Ja, men precis så jag tror människor behöver få uppleva att man kan vara med och bidra och det är
  20. vara så här. Wow, vi gick samman på vår gata och ordnade den här. Gemensamma matlagningsdagen då alla människor från olika kulturer kom och bidrog med med maten och det var då vi o
  21. Så den där känslan av att kunna vara att vi kan vara med och göra en förändring. Det kallas för. Group effekters eller grupptillit på sätt och vis och det verkar vara en väldigt sa
  22. bryr sig visa folkpar inte att de bryr sig eller vad, vad tänker du kring det? Ja alltså det. Det bryr sig på olika sätt. Verkar det vara det verkar ju som att en majoritet vill ha
  23. Men sen så är det ju en ganska stor polarisering. Det kommer ny rapport nyligen från som institutet i Göteborgs universitet ju som visar på den här polariseringen att olika grupper
  24. ensam i att vara engagerad. Den tror jag många kan känna igen sig och den. Det stämmer ju på det sättet eller det är ju en alltså om man, om man känner så så är det väl så på sätt
  25. Och det beror jättemycket på liksom om uppväxt och men också vilka man har runt omkring sig. Kanske att ens kollegor inte har någon familj som är så engagerad eller kanske inte har
  26. tillsammans och sen så behöver man kanske också släppa idén av att allt man gör ska ha en sån direkt påverkan på att liksom minska utsläpp eller öka biologisk mångfald eller liksom
  27. Och då behöver man ju varandra återigen för att klara av det. Driva någon av dig själv, och så slår man i väggen så går det inte och liksom resa sig upp själv igen och testa nästa
  28. utmattning. Den känner jag också igen jättemycket hos mina hållbarhetschefer som jag coachar eller hos mina kollegor som berättar om deras patienter som de träffar och. Att liksom
  29. Så det är jätteviktigt att vi håller i längden och jag tycker det är problematiskt att just på för enskilda individer att det har blivit ett sånt fokus på att man ska vara helt per
  30. Om du är lever nära dina värderingar i ditt kollektiva agerande? Alltså att man automatiskt kommer kanske välja mat som är bättre för naturen och för den själv och så vidare. Men.
  31. Du behöver andra helt enkelt för honom för att få lyssnare och sa du dina lyssnare och så kanske de skickar in någonting och. Då får du inspiration och liksom det där att se sig sj
  32. Du nämnde ju att en av de alltså som en del av de vanligaste frågorna du får är den unga generationen. Vi hade ju vi känner som vi hade ju ett momentum där. När Greta Thunberg skol
  33. Ja, men jag tänker att det är alltså jag kan känna mig väldigt liksom sorgsen över det och också för de som var och fortfarande är väldigt engagerade, även om de har färre med sig
  34. sig så fick de inte bara inget stöd utan också till och med motstånd från vuxenvärlden. Och det är ju jättesorgligt utifrån ett barnperspektiv också. Men sedan tror jag att ja, vi
  35. parallellt med alltså väldigt, väldigt snabba utveckling av. De företag som har tjänat väldigt mycket på individualismen. På det du pratade om med hur vi är i Sverige, men det är o
  36. Är så välutbildad affärsstrateger och marknadsmänniskor och så vidare som står där och liksom bara vi ska tänka ut en plan hur du spenderar mer tid här i din ensamhet på det här de
  37. motstånd. Det är många som tjänar på många stora företag, lobbyister och så vidare som tjänar jättemycket på att vi inte organiserar oss där. Absolut sociala medier. Jättarna är en
  38. om det om jag jag tycker det är sorgligt att ungdomar inte liksom att de är fast i det här, men jag kan tycka liksom. Det är nästan sorligare att vuxna inte tar sitt ansvar för det
  39. skolan. De har så mycket med sociala medier som liksom drar i dem. Det finns liksom hög grad av känsla av hopplöshet och meningslöshet utifrån den kris. Den här maxade krislagret m
  40. enda vuxen person som bara fokuserar på sitt eget lilla liv utan också lyfter blicken lite och ser. På vilket sätt kan jag bidra? Det behöver absolut inte bara bli klimataktivist.
  41. ungdomar. De de behöver ju rollmodeller och behöver se. Vad som är viktigt i livet och då när de ser massa vuxna runt omkring dem som som organiserar sig som är kollektiva som. Lik
  42. Flygbolagen kommer fixa elflyg eller. Ja den gröna omställningen. Vi behöver bara liksom elen kommer läsa allt så så tänker man så här att det jag behöver inte engagera mig mer än
  43. Så och hur ger vi mer hopp? Det är ju också liksom genom att det är olika för olika åldrar, men vi behöver verkligen beskriva allt som redan görs och. Alla möjligheter som faktiskt
  44. Och vi vill ha med er liksom. Så himla bra alltså, jag får jag sitter här och får lite gåshud. Jag tycker det är grymt. Du tiden går fort din nya bok du måste berätta om den. Ja, j
  45. Det är inte liksom återhämtning när något har gått dåligt utan så här det är motgångar. Det är liksom svårt och tufft och jag står ändå. Jag står ändå stabilt liksom och det kan ma
  46. handlar om att så här så att vi håller på att plantera en trädgård, liksom en resilient trädgård och så planterar man i olika områden i den här trädgården och liksom när vi håller
  47. kriser. Så ja, så skiljer vi oss och våra partners kanske dör eller vi blir av med jobbet eller att det livet händer liksom och. Då så kan man liksom använda den här handboken i en
  48. Att bidra till den världen vi har att liksom i sin trädgård odla just sin förmåga så egentligen är det liksom en del i trädgården som handlar om känslohantering som heter lyssna. S
  49. vidare. Och det blir liksom läka tillsammans. Så lyssna älska kollektivisera och agera bli läka tillsammans och boken handlar på sätt och vis om att själv läka samtidigt som man lä
  50. Ja, det kan ju vara bra, men där vet du i alla fall så den heter bara alltså så min förläggare är väldigt så. Klimatpsykologi ska den heta om den handlar om klimatpsykologi. Psykol