Omslag: Klimatekot

Naturen som beredskap – så får vi tillbaka den förlorade kunskapen

Generationer före oss lärde sig naturen genom vardagen - att bedöma isar, hitta vatten, göra upp eld och laga mat utan el. Idag har mycket av kunskapen ersatts av väderappar, vandringsleder och kommunala hemsidor. I det här avsnittet pratar vi med utomhuspedagogen Agneta Fries fr

Publicerat 30 apr. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

30 apr. 2026

Inbäddning

Generationer före oss lärde sig naturen genom vardagen - att bedöma isar, hitta vatten, göra upp eld och laga mat utan el. Idag har mycket av kunskapen ersatts av väderappar, vandringsleder och kommunala hemsidor. I det här avsnittet pratar vi med utomhuspedagogen Agneta Fries fr

Transkript

  1. Generation efter generation har fått lära sig vardagskunskap om naturen, men då var det ingen som pratade krisberedskap direkt. Istället handlade det om saker som då var självklara
  2. Men under de senaste generationerna har mycket av den här kunskapen gått förlorad. Vi förlitar oss på kommunala hemsidor på mataffärer, uppmärkta vandringsleder och väderappar. Men
  3. Ekot. Du. Hur länge har du jobbat med att lära ut om naturen? Ja på naturskolan har jag jobbat i 21 år. 21 år? Ja, det är länge. Det är länge, det är. Hur har det varit? Ja, det är
  4. mycket alltså. Vi har egentligen fortbildning för pedagogerna och i min roll har jag då jobbat med lärarna tillsammans med deras klasser så att jag har varit ute med klasser. I nat
  5. men det är klart att barn. Vana vid naturen är inte god, det är verkligen. Och jag tycker att på de här 20 åren, 21 åren har det förändrats. Det är väldigt mycket som man inte kan
  6. skillnader alltså att man snubblar och man är sämre på att klättra och sämre på att hoppa över ett gick och. Och sen varnar vi att hantera saker i i naturen och något tycker jag at
  7. Men men annars hantera eld använda rep, göra en knop, ni kan ingen. Någonting som sitter så att man kan knyta fast ett rep i ett träd och sen så sen har vi ju. Vi har ju matematik
  8. så har de mormor och morfar, farmor och farfar som har tagit ut de. Jag brukar vara ute och fiska med mormor. Sig och så där då? Då har de ju lite mer vana lite mera. Kläder som är
  9. till dagens generation blir det min generation och mina barns generation så är det som att den här vardagskunskapen har inte riktigt. Förts över. Nej, så är det nog. Det kan nog hä
  10. Vad tänker du om det? Då? Ja, men det är väl jättesynd, verkligen och och. Sen så behöver vi göra nya erfarenheter och lära själv, men jag tror att det handlar också mycket om att
  11. i naturen? Vad är det vi behöver kunna då? Ja men alltså väldigt bra att veta hur ett vattendrag ska vara för att det ska vara något sånt där säkert att ta vatten där. Kunna ja, me
  12. till en presenning som man sätter upp som vindskydd eller regnskydd på lite olika sätt. Så att man man kan hålla sig torr och varm. Och ja, mycket såna grundläggande saker. Tända t
  13. Ja, det är ju ja kniv förstås. Och yxa är väl nästan inga barn som får hantera tillsammans med någon trygg vuxen så och det elden förstås hur man gör upp eld vad man kan elda och v
  14. Vi vi nu var det ju uppe. Det var ju aktuellt här att idrottslärarna tyckte att vi skulle få barnen ska få kasta snöboll. Alltså. Vi kanske har bäddat in dem lite för mycket, men s
  15. också förstås. Och naturen kan ju också göra mycket för vårt psykiska välmående tänker jag och någon slags psykisk beredskap. Ja absolut absolut och. Det, det tror jag. Det känner
  16. som man kan se att i klassrummet har de ganska jobbigt, men när de får komma ut så är de kanske till och med lite mer kompetenta än sina klasskamrater och de mår mycket bättre för
  17. gamla. Vi ska kunna ta hand om oss själva och vi kan inte förvänta oss att samhället ska komma med hjälp hela tiden och då har vi ju lite dåliga kunskaper kring det då. Så att ja.
  18. man kan säga att många behöver faktiskt ha lite bättre grundkondition så. Det är också en en aspekt. Ja, för det blir väl. Det blir ju en faktor också tänker jag att om man inte ri
  19. någonting? Hur äg jag överhuvudtaget en mössa? Vad har jag på fötterna? Vilka material är bra att använda? Det är ju det måste vi klara av själva så. Måste vi ha kunskap kring? Men
  20. beredd att mata elden med något annat. De små träspåner och så där. Men om man har den är ju också vattentätt förpackad så har lite tamponger beredskap, det är bra. Är det en bra t
  21. Men vi behöver kanske hålla oss varma och så. Ja, men mat gå ut och plocka det som finns i naturen. Den tid på året, vilket ju inte är jättelång tid kanske fiska. Jag är väl jätteb
  22. Allmänt bekväm i att vara ute i naturen kan vara till nytta. Jag har funderat en del på det där, men jag hämtar vatten. När jag var barn känns det som att det var mycket mer OK att
  23. jag dricka det, eller hur har du några tips där? Alltså, man kan ju koka vatten är ju väl jättebra. Och sen så kan man ju titta efter om det växer vitmossa som ju faktiskt ren av v
  24. alla som bor i en stad kommer ju inte kunna gå ut och hämta vatten i naturen. I närheten så. Vi kan inte hämta ur umeälven? Nej, det är väl inte så nyttigt. Det är inte bra vatten
  25. har något att bära med sig vatten är man inte har någonting att dricka ur göra en enkel liten mugg av näver. Jaha, nävet fantastiskt material. Det är både till att elda vika ihop e
  26. marken och ja, men näver då får man får man ta från den. En björkstam, som ligger på marken. Så just det. Och men vatten får man ju ta och alltså till till överlevnad får man ju ta
  27. kanske att man får en ökad respekt för naturen och att man ser alla de här förändringarna som pågår. Upplever du att du märker av klimatförändringar och så vidare när du är ute i n
  28. Det är ju mer att man läser och hör. Fjäll kalfjällsgränsen kryper uppåt växter som är invasiva och så. Men jag kan inte säga att jag har sakkunskapen så att jag ser observerar kan
  29. Mer prata med varandra också naturligtvis, naturligtvis lära av. Äldre människor som har mera kunskap och. Det hjälpas åt med det skolan är ju skolan har ju väldigt många uppdrag o
  30. Människor som driver 1 1, 1 jordbruk som. Vi har ju faktiskt just nu det här projektet som vi pratade om innan att. Naturskolan samarbetar med universitetet och vi har fått pengar
  31. väldigt. Alltså om de? Fick möjlighet att ta ännu mer utåtriktad verksamhet. De visar ju mycket på gamla tekniker. Hur man tog reda på ull och ja, men mycket sånt då. Juste. Du job
  32. kommer. Det är skidåkare som kommer. Hur upplever du att deras kunskap är? Ja. Det är väldigt olika, men de som går mellan stugor och har gjort det nu då några vändor innan de komm
  33. man har köpt så mycket smarta grejer. Nej, men sen så är det ju en en man är kanske inte riktigt van att göra på eld. Man måste hämta vatten och eftersom man måste bära vattnet. Ja
  34. verkligen att inse hur vi hur beroende vi är. Alltså att att jag? Kommer till stugan så kanske jag ska sätta förankra skidorna ordentligt annars kanske dom har blåst bort dan efter
  35. Skavsår jättemycket problem är det med det och det är en sån här sak som man ser när det blir varmt. Lite för varmt varmare än det brukar. Då får man mera skavsår så man måste ta r
  36. hur ska jag göra? Och jag får inte upp elden i min lilla camin i mitt sovrum här, så då får man hjälpa till. Men så sen är de ju intresserade och vill vill att man berättar och så
  37. tänka på det. Ja, det har ju varit en del rapporter i Media om folk som fastnar på fjället till exempel och då det blir räddningsinsatser och där. Det har sagts att folk ger sig ut
  38. sån här räddningsinsatser så är det ju kanske skoter. Förare och inte kanske alltid skidåkare. Så att jag. Jag tycker nog att många är duktiga ändå och gör gör det bra så och. Jag,
  39. att gå till sina skor, men men stick ut på fjällen. Man behöver inte göra jättehalsbrytande turer. Nej och innan man sticker ut på fjället så finns det jättemycket fina områden man
  40. börja. Om man är helt ovan vad. Vad har du för tips? Om. Man är som vuxen, och så vill jag faktiskt ut i naturen. Och känner sig osäker. Det är ju en som kanske går på en kortare p
  41. turistföreningen och och VN i Umeå har ju jättefina sådana aktiviteter och. Det är ju ja, men då får man ju lite trygghet med gruppen och det är trevligt också. Men annars så ja, m
  42. ut fast det regnar. Man. Kanske ska ha lite mål så där tänker jag inför i sommar att träna på att göra upp eld eller att. Ja men sätt upp ett personligt mål. Jag ska ha gjort en re
  43. på att jag kan inte ha levt ett helt liv som en människa på den här jorden och inte veta hur man gör upp eld utan tändstickor eller tändstål. Jaha ja ja. Jag har inte börjat med de
  44. drillbåge, det vill säga pinnar och. Fnösket måste du lära dig att bereda och sen måste du jobba ganska länge och hårt och det är svårt. Kan du göra det? Har du gjort? Jag har lyck
  45. kanske inte klara. Det men att använda ett tändstål, då är det. Svårt de här moderna tändstålen. Nej, men det tycker jag att det gör vi med låg och mellanstadie klasser och då får
  46. ja. Men hur gör man om det är just blött och fuktigt ute eller på vintern och du behöver få upp en eld utomhus. Jag menar om man inte har tältstick eller om man har tält man kanske
  47. får. Ihop en riktig sån hög och sen så plockar man torra grenar som man. Hittar gärna under något trä. Där är inte så blött då. Så kan man då få upp en eld på det sättet också? Sen
  48. Och sen ska du hitta någon form av ved som också brinner då? Ja. Får man plocka så torra pinnar som det går, men om man om man tar lite av dom här som växer längst ner på en gran s
  49. Bli bättre på det här och lära oss någon gång. Ja men. Gå ut i alla väder flera års tider. Med med barn ha trevligt ha mysigt när man är ute leka när man är ute. Och sen så ta med
  50. Här går man ut. Det finns nära natur i närheten, nästan överallt så stick ut bara var inte så rädd för det. Var inte så räd ha lite självförtroende, kanske. Absolut alla fixar det.