Omslag: Klimatekot

Dags att odla - permakultur och beredskapsodling med Susanne Hjort

Odlingssäsongen är på gång, men vad är bäst att odla för att slå ett slag för ökad hemberedskap? Susanne Hjort är permakulturdesigner och håller just nu utbildning kring beredskapsodling. I det här avsnittet ger hon sina bästa tips och tricks för att planera sina odlingsplatser,

Publicerat 2 apr. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

2 apr. 2026

Inbäddning

Odlingssäsongen är på gång, men vad är bäst att odla för att slå ett slag för ökad hemberedskap? Susanne Hjort är permakulturdesigner och håller just nu utbildning kring beredskapsodling. I det här avsnittet ger hon sina bästa tips och tricks för att planera sina odlingsplatser,

Transkript

  1. Hej och välkommen till ett nytt avsnitt av klimat ekot med mig elin lejonberg idag ska vi prata beredskapsodling och permakultur. Hur ska man bäst lära känna sin trädgård eller sin
  2. Vad gör man då? Ja om man designar väl saker kanske. Ja ja. Pmakulturdesign kommer egentligen ur ordet permanent agrikultur, alltså permanent odling kan man säga. Man drog ihop det
  3. slutet av sjuttiotalet var helt felaktigt och att det kunde bara leda fel så de ville utveckla ett alternativ och det var där pamikur design föddes då en av dem på sjuttiotalet. Me
  4. design för precis all typ av saker som behöver designas i mitt liv. Det kan ju vara allt från att försöka designa det här året. Det är företaget som just har startat till till min
  5. du använder plast så tar du till att du kan använda den länge så att den inte liksom det är liksom det är den omsorg om jorden. Sen omsorg om människorna kan ju vara att man bygger
  6. av min mat. Just det, men du hur hänger det här ihop med beredskapsodling då? Ja alltså. Jag tycker ju eftersom jag är permakulturdesigner så är det ju enklast för mig att liksom d
  7. träffas igen för andra gången. Men i det studiematerialet är ju byggt då när man går igenom det så går man egentligen igenom en permakulturdesign så jag har använt ett av de här de
  8. vad är det vi äter därför att om man ska tänka beredskap så behöver man ju tänka på. Ja, men vad av det jag äter normalt sett skulle jag själv kunna producera för att det är svårt
  9. gott eller inte tycker om, för då blir det ju ännu jobbigare. Utan min tanke är ju att man odlar det man kan odla och det man malt sett äter försöker fundera ut. Kan man byta ut en
  10. ska säga, men. Går du tio till tio år tillbaka i tiden så var det ju aldrig tomt på en hylla i mataffären när du kom för att köpa det du alltid ville ha idag kan det ju vara helt t
  11. delvis en matkris och man bara oftast kan man ju byta ut det mot något annat det man letar efter. Men men det går ju ganska fort att om vi får någon form av avbrott i leveranskedjo
  12. bort för bönderna i eller torkar bort som det gjorde 2018. Alltså. Det har ju påverkan om det då är svårare i världsläget att få tag i den här maten. Det jag har tänkt på ganska my
  13. pollinerar och om man ska tänka skwsel och sådär om eller gurkväxter eller så så är de ju relativt lätt polinerade för även om du vill ta frö på dem måste du ju ändå isolera dem oc
  14. inga dagge maskar. Bara det är ändå dåligt liksom för för för jorden. Men det är klart den. Det är ju aldrig bra att man får mindre biologisk mångfald, för då är det ju risk att ma
  15. med det här då? Jag tänker att det är ju inte alla förunnat att ha en stor tomt där man kan anlägga sin odling alltså. Hur tänker du vem vem är det här för? Alla alltså även om man
  16. till att man odlar på deras ytor också. Så om man bor i deras bostäder så kan man få möjlighet till att odla. Det kommunala bostadsbolaget har umeå då och det kan man ju kolla med
  17. Det, det vet jag inte och vissa kriser så blir det svårt för den ligger i frysen och det är en sån där grej som ja. Det är ju inte så lätt att tillaga persilja nej, andra saker som
  18. pratar om? Vad är mest effektivt för mig att odla och börja i den änden? För det är klart att man äter ju lite persilja, men det kanske inte är det som man behöver när krisen komme
  19. har för möjlighet till förvaring och. Så. Jag tycker att böner och ärter generellt, det kan alla odla. Det är lätt att odla. Man måste bara se till att få tillväxtföljden så att ma
  20. exempel som där med eller om man har en tryckkokare, men då beror det ju på. Man kan ju inte ha tryckkokaren på tranga köket så att det är liksom lite beroende på vilken kris vad d
  21. trädgårdsförening där jag bor i sävar där vi har verktyg. Vi har inte en tryckkonserveringsapparat än. Men vi har en en äppelpress och en pastöriseringsapparat till den så att vi d
  22. period. Man kan fermentera den, men då måste den också stå kallt sen för annars sätter den igång att fermentera ännu mer och då blir det bara slem till slut. Du vill bara inte ha n
  23. Jo, jag tänkte kål är bra för vitaminerna. Ärtor och böner innehåller ju proteiner och potatis, innehåller ju väldigt mycket kolhydrater som ger mycket energi och man behöver ju en
  24. jag tänka på det här med växtföljden. Och dels så är det ju svårt att komma ihåg var man har odlat saker tidigare och vart har jag skrivit ner det någonstans? Vad jag odlade och bl
  25. par grödor som som är kinkar än andra kolväxter är ju en sån och då är det hela kolsläktet och det innebär även att sådana saker som rädisor som man kanske inte tänker är kol är oc
  26. åttaårig växtföljd där vissa saker kommer igång kommer igen två gånger under åttaårsperioden, men kolen kommer bara en gång jag tycker. XL är min bästa vän så att jag har ett excel
  27. blandar olika växtslag. Det är den biologiska mångfalden eftersom vi har en tendens att odla enfald när vi odlar i våra land och så där så är det ju större risk att det blir sjukdo
  28. har sällan bara en sak i en odlingsbädd med undantag för. Ingenting kol kanske nej kol blandar jag ofta med dill och ringblommor för att det avskräcker och krasse är också bra och
  29. Så att man får en mix, då blir ju det mindre risker liksom jag skulle. Vilja ha jag skulle vilja ha din excelfil jag skulle vilja ha en lista så här de här grejerna ska du plantera
  30. princip slut nästa år och då blir det ju stress för en om man sätter samma sak en gång till för då får de inte tag i det de vill ha. Men om man sätter någon annan typ av växt som i
  31. ska göra de här olika odlingsbödarna? Hur ska man tänka? Ska man göra hugelbäddar? Ska man ha grävda land? Ska man ha pallkragar ska de ligga precis bredvid varann eller ska man sp
  32. Om det är gången till grinden eller till bilen eller något annat som du är varje dag. Det är där du ska sätta den. Med det sagt så ska man ju kanske inte sätta det mot en norrhusvä
  33. en solig och varm plats därför då har din odlingar inte en chans. Därför då kommer de bara ta allt, all energi, all näring, allt vatten därifrån. Men jag har ju fastnat lite grann
  34. väldränerad så att om jag sätter kvistar och grenar så blir det bara ännu mer väldränerat utan jag tror att man behöver ha en viss en jord som är lite mer fuktighetshållande om man
  35. ett annat område där de har tagit dit en åkerjord någon annanstans ifrån för den är siltig så att den är helt. Det är en helt annan jorden kan inte ha uppstått där det går inte. Ju
  36. material gör att du får en väldigt mycket bättre jord, särskilt när man har. Jag har ju då också väldigt mycket kvickrot till min jord som är är väldigt vanligt på sandiga jordar e
  37. näringsinnehållet och så där jag jag ska rekommendera att man tittar. Det finns massor med information, kanske på internet och i böcker och sådär om visar växter. Därför det finns
  38. när jag hittar brännässla i mina odlingar. Till skillnad från alla andra som bara svär men. Jag tycker att det är fantastiskt, för det betyder att min jorda blivit bättre. Spännand
  39. och de är ju ett hamnfull en handfull globalt sett. Men för oss fritidsodlare så finns det ju en större bredd skulle jag säga. På fröer det finns många företag i Sverige eller inte
  40. medlem där så och så finns det möjlighet att dela fröer med varandra. Men. Och man kan ju då också då ta sina egna fröer? Ja, och hur gör man det här? Hur lär man sig den vetenskap
  41. kulturväxt vi har i odling i vårat land och berättar hur man tar frö på det. Även runobergs har ju gjort en fröbok som man kan läsa som handlar också om att ta frö. Det finns andra
  42. Bevaras och till exempel bevarar rotstocken från en vitkål hos planterar man året därpå och sen blommar den alltså. Det är lite mer komplicerat. Ärtor och bönor är ju lätta ärtor.
  43. men man måste vara där och kontrollera och den blomman som man har pollinerat måste man se till att ingen annan kommer åt att pollinera sedan är. Det svårt allt det här. Nej, det ä
  44. och en specifik pappa som man har gjort ett frö av. Men när den sen den avkom man gör bebisar. Men vad som helst runt omkring så blir det inte samma sak. Men de här äldre kulturväx
  45. ju som. Att man ska egentligen inte odla ingefära därför att det kan finnas sjukdomar som man då sprider till jord som vi sprider ut som sedan påverkar någon annan i liksom växt fa
  46. Just det. Gud tiden bara springer iväg här vi vi kan ju hålla på. Vi blir det dubbelavsnitt, men det ska vi inte ha. Jag hade tänkt jag skulle prata förvaring också, men det det ko
  47. Jag hade något bra tips också med just om man inte har en jordkällare, att man kan typ förvara potatis och rotfrukter och såna saker i plastbackar som är hål i. Och så fyller man d
  48. Jag behöver nu de närmsta veckorna äta typ 30 kg potatis och det kommer bli svårt. Men men ja, det går ju att hitta för potatis måste vara varmt och morötter eller varmt. Det får i
  49. odla man kan säga börjat lite grann. Vill börja tänka lite mer på det här med beredskapsodling, vad vill du ge för avslutande råd? Ja, jag tänker börja nu. Det är väl första jag tä
  50. Du lär dig någonting av det på det sättet så är det ju en beredskap att träna på goda sallad, men det är bättre att träna på någonting som som faktiskt ger någonting eller vad man