Omslag: Känslolinnea

Det är erfarenhet, inte information, som är nyckel till emotionell utveckling

Vad hände på 90-talet och 00-talet egentligen? Varför gick lek från att vara något som skedde mellan bara barn till att bli vuxenövervakat, och vad har det fått för konsekvenser? Och vad är konsekvenserna av att leken och uppväxten dessutom förflyttats till att delvis ske digital

Publicerat 16 okt. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

16 okt. 2026

Inbäddning

Vad hände på 90-talet och 00-talet egentligen? Varför gick lek från att vara något som skedde mellan bara barn till att bli vuxenövervakat, och vad har det fått för konsekvenser? Och vad är konsekvenserna av att leken och uppväxten dessutom förflyttats till att delvis ske digital

Transkript

  1. SPEAKER_00 Hej och välkommen till Känslolinnea, en podd av mig, Linnea Bengtzing. En reflekterande, nyfiken känsloperson som gärna dyker ner i de senaste fackböckerna. Följ med mig när jag re
  2. SPEAKER_00 Jag tror världen kan bli en så mycket bättre plats än den är nu. Jag är så glad att du är här. Nu kör vi! Hej och välkommen till ett nytt avsnitt av Känslorinnea med mig Linnea Ben
  3. SPEAKER_00 är hur mina upplevelser kring det här skärmsamhället och rädslosamhället begränsar oss i vår emotionella utveckling. Jag har läst en bok som heter Den ängsliga generationen av Jona
  4. SPEAKER_00 generation Z har gjort. Det vill säga barn födda 96 och framåt. Jag själv är född 1989 så jag tillhör ju millennial generationen. Men jag kan fortfarande känna mycket att skärmarna
  5. SPEAKER_00 Där pratade vi en del om det här ämnet och jag berättade om någonting som hände när jag var 15. Det var en bild som togs på mig av någon annan och som lades ut på... Ett ställe och
  6. SPEAKER_00 den upplevelsen i min barndom har definitivt påverkat hur jag ser på vad jag delar om mig själv. För jag är medveten om Att man liksom inte har en aning om vart saker och ting tar
  7. SPEAKER_00 sociala medier och sånt. De är så himla typ mediatränade. De vet så himla mycket det som jag fick uppleva som 15-åring. Det vet de kanske ännu tidigare. För att det händer någontin
  8. SPEAKER_00 Med TikTok att du kan gå viralt och plötsligt är det en miljon som har sett dig. Så var det ju inte när jag växte upp. Men man kan ju fortfarande dra paralleller. Det som har hänt
  9. SPEAKER_00 skötsamma. Det är lite tonårsgraviditeter, det är lite fylla, det är lite bilolyckor och sånt. Men om man har på sig ett par andra glasögon Som kanske är lite mer ifrågasättande. M
  10. SPEAKER_00 Och det är ju jättebra med de här grejerna som anses... Ja, men kanske då dåligt. Alltså som till exempel tonårsgraviditeter. Att nu... Skärper man sig mer kring det? Men är det oc
  11. SPEAKER_00 för att byta till något nytt? För de har inte fått prova på hur det är att fejla och sen gå vidare. Utan de vill ha sån perfektion direkt för barnen. Det är så de har varit tränade
  12. SPEAKER_00 Det här skriver de också om i boken just på 90-talet, det vill säga när jag var liten- Och då började föräldrar spendera betydligt mer tid med sina barn. Samtidigt som barnen spend
  13. SPEAKER_00 generationer i historien att lägga på den här typen av oövervakad lek. Det vill säga att man bara leker I en barngrupp utan att det är någon vuxen som övervakar den. Och samtidigt
  14. SPEAKER_00 För att ända fram till runt 70-talet så var det ju ofta fler vuxna hemma även om inte både mamman och pappan var hemma så var det Folkhemma, andra mammor på gatan, det var gamla mä
  15. SPEAKER_00 Ett uttryck Stranger Danger slog igenom stort. Och det var ingenting man ens hade pratat om innan typ 80-talet. Det var då först man har sett att det här Stranger Danger-uttrycket
  16. SPEAKER_00 om hur farligt, alltså kidnappningar och sådana där riktigt allvarliga grejer som kunde hända med ens barn om man inte liksom övervakade dem. Så det ledde till att på en extremt ko
  17. SPEAKER_00 kilometer att röra sig på när den var väldigt liten. Och sen ju mer generationerna Har gått mot nutid. Desto mindre yta, utrymme har barnen att röra sig fritt. Och nu för tiden kan
  18. SPEAKER_00 Bara en generation sedan fick röra sig mycket mer. Min pappa har ju till exempel berättat att han. Han gick inte på någon förskola utan han var ju hemma. Fram till Samboraskolan me
  19. SPEAKER_00 Och det var ingen som hade koll på dem. Och tänk att det fanns inte ens någon GPS-klocka eller någonting. Det var... Man fick verkligen lita på att andra vuxna i sådant fall hjälpt
  20. SPEAKER_00 barndomen har förändrats så fundamentalt. Och det är ju inte bara... Det är också den här schemalagda aktiviteterna. Tänk bara vad som har hänt i skolan. Jag har ett barn som börja
  21. SPEAKER_00 Dels så började inte jag i skolan förrän jag var sju år. Och nu är ju skolan från sex år så det är ju en skillnad. Jag gick ju fortfarande på vad som kallades då dagis när jag var
  22. SPEAKER_00 Så bara det är en stor grej. Och jag har väldigt mycket tankar kring det, det kan vi ta i något annat avsnitt. Jag tycker till exempel att det är otroligt intressant att man kan se
  23. SPEAKER_00 Att deras mognad, den naturliga mognaden för att de är födda senare på året Leder till att de i större utsträckning då får en ADHD-diagnos. Så ska det ju inte vara tycker jag. Men
  24. SPEAKER_00 Jag har fått ett väldigt tydligt exempel på vad det innebar att vara barn på, det blir ju då 40-talet det här. Min morfar och mormor är ju födda på 30-talet och morfar han har tyvä
  25. SPEAKER_00 Han pratade alltid om sin barndom i så himla äventyrligt positiva ordalag. Jag vet att han hade en betydligt tuffare barndom än jag har haft. Men sättet han har sett tillbaka på de
  26. SPEAKER_00 äventyrslust och en lust på livet. Något jag känner att jag inte riktigt kan se varken hos mina egna föräldrar eller hos mig själv. Utan jag tror att det är någonting som kanske fa
  27. SPEAKER_00 strukturerat allt har blivit. Och det är det som det står en del om i den här boken som jag berättar om. Den ängsliga generationen där av Jonathan Haidt. Att de barnen som växte up
  28. SPEAKER_00 Då var ju innan förskola och dagis och allt sånt där. Så var ju väldigt många som jag sa då hemma. Så att. Bodde du på en gata i ett samhälle så var det ju en massa andra barn som
  29. SPEAKER_00 Och då är det väl tant Hulda där som Bertil kan gå upp till om det skulle vara något. Han var ju väldigt ensam då för det fanns ju inga andra barn i hans hus. Men när jag har hört
  30. SPEAKER_00 Det är i oövervakad barnledd lek som barn bäst lär sig tåla blåmärken, hantera sina känslor, läsa andra barns känslor, turas om, lösa konflikter och leka rättvist. Utveckla sig mot
  31. SPEAKER_00 Och det behövdes då när de vuxna så sällan närvarade i lekarna Men får barnen chansen idag att till exempel lösa en konflikt med ett annat barn helt utan en vuxens inblandning? Ja,
  32. SPEAKER_00 Föräldrar har så goda intentioner när de ska hjälpa barn ta beslut eller medla på lekplatsen eller hindra dem från att klättra i den högsta delen av klätterställningen för det kan
  33. SPEAKER_00 Stoppar jag mitt barn från någonting för att det verkligen är farligt? Eller är det något jag har blivit indoktrinerad i är farligt? Då kanske man ska försöka backa och inte till e
  34. SPEAKER_00 Men ibland kan jag känna mig lite konstig när jag inte lägger mig i för att då kanske någon annan förälder gör det och känner att de alltid får komma in och göra det. Så där måste
  35. SPEAKER_00 dem lite frihet som det står om i boken. Och där uppmuntrar jag er att tänka kring hur ni dels har blivit uppfostrade eller uppväxta. Har ni fått göra det här och vad tänker ni kri
  36. SPEAKER_00 De söker sig till hög hastighet, som att susa nedför en hög rörskana. De söker sig till farliga verktyg, som att själv prova den där borren. Farliga element, som eld. Tuff lek, som
  37. SPEAKER_00 Och som barn skaffar sig på egen hand såvida inte vuxna stoppar dem. Där vill jag att vi bara tar en paus och känner efter om vi har fått testa de här sakerna själva. För jag kan k
  38. SPEAKER_00 Men att vissa delar i alla fall har jag nog ändå känt att vuxenvärlden har försökt hindra mig. Och komma in lite och stoppa mig. Till exempel gällande klättra i träd. Alltså de har
  39. SPEAKER_00 Var försiktig, klättra inte för högt, tänk på att du måste ta dig ner också. Ja, ni fattar. Och när jag läste det här i boken så kände jag att gud vad lätt det är när man är så del
  40. SPEAKER_00 Och så kommer jag att tänka på det att kan det vara därför vi många vuxna är ganska lost idag och känner att vi kanske inte vågar helt lyssna på vårt inre och ta beslut åt oss själ
  41. SPEAKER_00 blev lite för mycket styrt. Och det gör att vi inte kan våga lyssna till vår inre kompass. Jag måste ändå säga att jag är bra på att låta mina barn göra de här grejerna när jag räk
  42. SPEAKER_00 hur mycket barnen faktiskt klarar när man låter dem. Det är sällan de gör riktigt dumdristiga grejer när man låter dem ha lite frihet. Och ofta så klarar de grejer man inte tror. M
  43. SPEAKER_00 Men jag tänkte att det värsta som hände, han hade hjälm, det är ju liksom att han ramlar på gräsmattan. Så det är ju inte mer med det. Men så liksom klarar han det. Och då är det s
  44. SPEAKER_00 Så jag har alltid åkt mycket skidor och sånt och varit sugen på att lära mig åka i parken också och hoppa mer och så. Men mitt huvud är så sjukt låst i att jag är så rädd att ramla
  45. SPEAKER_00 Jag tror att det är jätteviktigt. I boken skriver de också att jämföra med immunsystemet. Precis som immunsystemet måste utsättas för bakterier- Behöver barn exponeras för motgånga
  46. SPEAKER_00 umtåliga och rädda när de är vuxna? Jätteintressant tycker jag. Det visar verkligen på det här gamla uttrycket att barn gör inte som vi säger utan barn gör som vi gör. Och när jag
  47. SPEAKER_00 Kanske vi är många föräldrar idag som har fått lite för lite frihet själva som barn. Där vi blev övervakade lite väl mycket i leken och kanske lite väl schemalagda. Det kanske ocks
  48. SPEAKER_00 För att den här kreativa lilla tjejen som jättegärna ville jobba inom media blev lite lotsad till en säkrare karriärväg. Men som kanske egentligen Nu har backfired lite. Det är nu
  49. SPEAKER_00 Jag har också någonstans landat i att det är så okej att misslyckas. Jag har varit så rädd genom livet för att misslyckas som att det är det farligaste som finns. Men ju mer jag ut
  50. SPEAKER_00 Och det är ett ämne jag kan prata hur mycket som helst om. Så ja, men dela gärna om ni har någonting som ni vill lägga till eller så. Det hade varit väldigt spännande. Okej, tack f