Avsnitt 107: Lunds medeltida svarta jord
En drygt sex meter hög pelare av jord – full av spår efter människorna som levt i Lund. Hur hamnade den på museum? Vad döljer sig inuti? Och stämmer verkligen berättelsen om hur den togs upp ur marken? I det här avsnittet av Historielunden undersöker Johan Romin och Peter K. Ande
Publicerat 10 nov. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.
10 nov. 2026
En drygt sex meter hög pelare av jord – full av spår efter människorna som levt i Lund. Hur hamnade den på museum? Vad döljer sig inuti? Och stämmer verkligen berättelsen om hur den togs upp ur marken? I det här avsnittet av Historielunden undersöker Johan Romin och Peter K. Ande
Transkript
- SPEAKER_01 Hej och välkomna till Historielunden, podcasten från Kulturen i Lund. Nu har vi tagit oss tillbaka till det som ska bli kulturens entréhall. Eller hur Peter? Ja, det har vi. Här är
- SPEAKER_01 här fantastiska, vad kallar man det för? Är det en skulptur eller vad säger man? Ja, vad ska vi säga? En trädskulptur tycker jag det kan vara. Ja, precis. Men vi ska framförallt pr
- SPEAKER_01 Är det en skulptur eller vad är det för något vi ser här? Ja, egentligen är det väl både och. Dels är det ju då den ursprungliga kulturpelaren som bärgades 1913 nere vid Stortorget
- SPEAKER_02 får ut av det. Jag kanske ska säga lite kort vad det är vi pratar om här. Det ser ut som en pelare, men då är det ett utsnitt av jordlagren under Lund helt enkelt som visar på de o
- SPEAKER_00 på. Det finns ett begrepp här som är väldigt centralt och det är det här med kulturlager. Hur ska man förklara det för någon som aldrig har hört ordet förut? Du har ju natur det so
- SPEAKER_02 Länge hade självhushållning så är det ju en blandning av både bruk för odling och så vidare men också sitt avfall. Så därav är det ju en rikedom för oss arkeologer att man har låti
- SPEAKER_02 Eller om man nu vill vara lite poetisk, ibland kallar man det för svarta jorden som visserligen tillhör Bornholm. Men den är ju en ganska mörk jordfraktion jämfört med vanlig brun
- SPEAKER_02 funderar på det. Jag tycker det är jättemärkligt. Det bodde man där nere på medeltiden och en del har ju till och med egna tankar om att jorden sakta växer. Men så är det ju inte u
- SPEAKER_02 Bara till att titta på de här senaste syndafallen i Europa så får man förstå vad som händer vid kraftiga regn när man inte har något avloppssystem som tar hand om det. Utan hela ti
- SPEAKER_02 Boplatser och bodningshus. Det är först när vi kommer upp i ganska sen tid. Det tar bort mer jorden man för på. Nu för tiden är städer väldigt plana. Kan man tänka sig att under me
- SPEAKER_02 bygga bort alla naturliga skillnader, rum, sjukullar och så vidare. Du har ju alltid en ursprungstopografi men där är ju en tendens till att man av massa olika anledningar plattar
- SPEAKER_01 en sparbank eller vad det var? Ja, det stämmer. Det var i grävandet från den nya Sparbanken 1913. Den har en källare som är ungefär tre meter ner i marken. Då kände det sig att kal
- SPEAKER_02 Då bestämde Karlin själv en snille blixt. Han är troligtvis inspirerad av andra typer av kulturpelar. Jag tror de förekommer de första i geologiska tidsåldrar och så vidare. Då fic
- SPEAKER_01 Eller är det en rekonstruktion av en pelare? Vad skulle du säga? Ja, precis. Ragnar Blomqvist, den första statsantikarien, fick i uppdrag när den skulle visas publikt första gången
- SPEAKER_02 Blomqvist kunde inte riktigt begripa det och varför den var i trädledernus. Han hade kollat upp det och det visade sig att det var ett tödväder vid den här tidpunkten. På något sät
- SPEAKER_01 Det är faktiskt först när den här Medtidshallen, numera Lundehallen, som specialritades för den arkeologiska samlingen som man då ville sätta ihop när man beställde konstverket med
- SPEAKER_01 om eftersom det var törväder då. Så man har tagit upp det i bitar och sen satt ihop det efter bitarna. Tror man på detektivinsatsen från Blomqvist så ifrågasätter han den infrysnin
- SPEAKER_02 1913 har vi inte mycket till maskiner och de som finns är stora och oftast omdrivna, även om det fanns tryckluft och annat, och även tidiga elektriska maskiner. Idag tar man ut den
- SPEAKER_01 Precis, för Karlin vill ju ha det som illustration. Han var ju oerhört duktig på det publika och kunde ibland ta lite genvägar kring det vetenskapliga. Och han bestämde sig för att
- SPEAKER_02 Den innehåller fynd och det gör den fortfarande. Det är rätt hög fyndtet i tiden. Skulle vi hitta ytterligare benbitar av kärmikskärvor och kanske de roliga sakerna så. Kan man und
- SPEAKER_02 Jag vet inte vilken typ av skiktröntga man skulle använda. Man kan ju se någon sån här medeltida luskam som sitter där uppe. Är det så lyckligt att den har suttit där från början e
- SPEAKER_02 Jag tror inte att den är preparerad eller så. Det är som sagt rätt mycket fint som förekommer i kulturlagorna så det har nog inte behövts. Nej, den är inte pimpad så mycket. Det är
- SPEAKER_01 Han rör sig bortåt här. Det här är känslig mark kanske att ge sig in på. Jag är ju då stadshistoriker med ansvar för Lunds historia från reformationen och framåt. Så jag lämnar med
- SPEAKER_02 stavkyrkan som räknas som en av de tidigaste och som daterar Lund kring 990 och som vi firade vid 990-årsjubilet. Sen har det ju kommit några dateringar som är några år yngre kring
- SPEAKER_01 bara några meter bort. Ett fynd som gjordes 1936 tror jag. Det vill säga den här som man har tolkat som en torsgubbe men som det finns lite tvivel om det verkligen är det eller om
- SPEAKER_02 än en markering. Men visst, den är ju sannolikt inspirerad av kanske samtida figuriner. Den har ett väldigt... Alltså järnåldersuttryck i sin form. Men jag har inte någon... Alltså
- SPEAKER_00 Och även de här ganska uttrycksfulla kungarna som man kan se som har lite olika märkliga påser. Just den här ser ut att hålla i ett fast grepp om sitt flätade skägg. Vad nu det kan
- SPEAKER_02 avbildningar eller betraktar som den medeltiden. Nej, vi känner igen Lunds domkyrka och det kanske är det som är det viktiga här också. Att man ser vad det är, att det är det som a
- SPEAKER_02 Om ni har nöjet att komma och titta på det så ser ni att förutom årtalen som föreslås motsvarar och längst till höger har man de olika händelserna vi pratar om domkyrkan. Men därem
- SPEAKER_00 Margareta och sen så går det över till lite mer enkänliga monogram där med Edi Karl X Gustav och så vidare. Sen så har vi det som man kanske hör i bakgrunden och som alla som är i
- SPEAKER_01 Vi har Erik Plogpenning och sen har vi kung Abel och sen har vi kung Kristoffer och sen Erik Klipping. Klipping blev mördad och hans far Kristoffer, finns det de som menar att han
- SPEAKER_01 men om man har menat att det verkligen är dem, det låter jag vara osagt. Du var inne på det, Conny, i din text. Att den skulle låta och märkas och bullra lite grann, eller hur? Då
- SPEAKER_01 Det är min lilla spekulation, kan man säga. Att kungamakten vilar på inte alltför starkare grunder. Nej, precis. Nej, men så var det ju verkligen. Jag läste någon kritik av den här
- SPEAKER_00 Drottning Margareta har vi ju då här. Jo, men det har vi ju faktiskt. Var är hon då? Det är på ett sådant sätt. Sen har vi någon sorts 1500-tals riddare där med någon kanon som rik
- SPEAKER_02 Nu börjar vi närma oss Peters Marcus. Ja, inte riktigt, men nästan. Faden har vi ju kommit in på väldigt mycket i den här podden. En gammal vän till podden. Jag ska inte nämna den
- SPEAKER_02 skolklasser, åtminstone lärarna är väldigt intresserade, så brukar jag ibland prata om mode, för det är typologi. Det är klassiskt arkeologiskt att man sorterar i tidsåldrar. Det v
- SPEAKER_02 just kunna följa eftersom det här Köksytetilarna bytte inom rätt korta intervall fokusintressen, precis som idag. Kan det vara att om man hittar ett sådant svartgods och bredvid sv
- SPEAKER_02 för att det finns en typologi, en kondologi i dem och andra föremål som kanske ser likadana ut under större delen av medeltiden så får man ändå dateringar på dem. Det daterar också
- SPEAKER_02 hamnade på diabasen. Men Gyllenkrok lite längre ner vid Södergatan, det var min första grävning som jag har varit med på. Och sen så börjar man ju som meninggrävskiffel och sen job
- SPEAKER_02 Just när organisk material har bevarats, textilier eller träföremål och så vidare, i sig är det ju inte världens spännande att hitta på, men det är i och med att det är så sällsynt
- SPEAKER_02 Därför åker man på rätt mycket att gräva och grava. Det som berör en, men det är inte häftigt på något sätt, det är barngavar och en konstig anledning. Det vänder man särskilt vid.
- SPEAKER_02 närmiljö och så. Och sen är det också så att Det är bland tappade föremål så det ökar chansen att hitta hela föremål eftersom mycket av det vi gräver är sopor och trasiga föremål.
- SPEAKER_02 Så det är inget sällsynt med brunnar. Ibland har man väldigt bra bevoringsvådande och intressanta förmål i dem. Här borta i utställningar finns det en hel trästan som man gröpt ur
- SPEAKER_02 Det är kanske ett 20-30-tal som är påträffade. Bara två har vi valt att konservera. En är utställd, men vi har en på magasin också. Så det är ett extremt arbete för att göra en bru
- SPEAKER_02 Använder du andra skiftesverk eller ännu hellre, en del tidiga brunnar har ju egentligen som en koj. De har ju ett flätverk och det håller nog inte så många år innan den ger vika o
- SPEAKER_02 Om man skulle hitta en tegelbrunnar, jag tror inte vi har någon sån i Lund, då skulle man hitta dem i en sån miljö. Det finns stenbrunnar men det är ett material som kommer framför
- SPEAKER_00 hur långt ner man har grävt. Hur kommer det sig att man grävde sig ur den här 1913, men sen sa du att det var först 1930 som man fick upp den i en utställning? Varför är det så mån
- SPEAKER_02 den här kulturpelaren. Men det är ju lite märkligt om man kan leva så stolt med den att det ändå dröjde nästan nu. Tjugo år innan han fick visa den publikt. Men den här kulturpelar
- SPEAKER_00 människorna som kommer att jobba här i entrén kanske blir lite trötta annars på det här ljudet av kungakronor som faller. Just det. Eller så får de lära sig att stå ut med det. Den
- SPEAKER_01 Peter, vad tar du med dig nu? Jag förundrar ständigt av det arkeologiska arbetet och den här fullständiga rikedomen som finns under marken här i Lund som vi fortsätter att utforska