Avsnitt 105: Döden vid Lützen – och mysteriet med den försvunna bakelsen
En kung stupar i dimman, men kriget fortsätter i sexton år till. Varför gav sig Sverige egentligen in i trettioåriga kriget – och vem betalade priset för att landet skulle bli en stormakt? Framför Kulturens stora diorama över slaget vid Lützen följer Johan Romin och Peter K Ander
Publicerat 3 nov. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.
3 nov. 2026
En kung stupar i dimman, men kriget fortsätter i sexton år till. Varför gav sig Sverige egentligen in i trettioåriga kriget – och vem betalade priset för att landet skulle bli en stormakt? Framför Kulturens stora diorama över slaget vid Lützen följer Johan Romin och Peter K Ander
Transkript
- SPEAKER_01 Välkomna till Historielunden, podcasten från Kulturen i Lund. Nu har vi tagit oss ner här i vapenutställningen Makt över liv och här finns ju Dioramat. Hej Peter, du stod här och l
- SPEAKER_00 Men det här är ju fantastiskt. Här kan man stå länge och titta på de olika falangerna och se vad de gör. För det händer någonting lite överallt i det här återskapandet av slaget vi
- SPEAKER_01 Han har suttit och målat allihopa. Det är 3600 stycken. Så det är rätt imponerande arbete. Men var är då kungen någonstans? Han är faktiskt... Där är kungen. Ser du att han är prec
- SPEAKER_01 Det här är i början till slutet för kungens liv, Gusselman och Adolf. Ja, det är väldigt spännande, men det finns mycket andra detaljer man kan se här. Här borta ser man ju byn Lyt
- SPEAKER_00 här uppe. Men om vi går över, det här är svenska sidan. Här är svenska sidan. Där borta är Wallenstein som var tjejslig arméns befälhavare och general. Han sitter på en häst här nå
- SPEAKER_00 Han är på väg att dö här borta. Har man sett något porträtt av honom där han har rustning på sig och ser lite mer ut som en krigare? Wallenstein, han var ju yrkesmilitär. Han var e
- SPEAKER_01 i 400 år snart här varför vi egentligen befann oss här. Men faktiskt är det ju så här, jag skulle säga att utifrån Gussen and Adolfs perspektiv så var det helt strategiskt rätt att
- SPEAKER_01 och fredliga. Då tillhör man inte riktigt 1600-talet utan man måste försöka sätta sig in i vad de här människorna tänkte. Om man då tänker när Gustav II Adolf tar över som kung eft
- SPEAKER_01 och inte hade något skatteväsende att tala om. Danskarna krävde Sverige på en stor summa pengar för att Sverige skulle få tillbaka Älvsborg. Den stora borgen som låg vid Göta Älvs
- SPEAKER_01 Och fick Sverige både på fötter och att man beskattade svenskarna väldigt hårt så att vi kunde betala tillbaka den här summan till Danmark. Men därefter så börjar ju det här skedet
- SPEAKER_01 Det är en serie händelser och beslut som leder fram till att svenskarna sätter sin fot där 1630. Det här som vi ser framför oss är 1632, den 6 november när kungen dör där borta. Me
- SPEAKER_01 På 1620-talets mitt så hade Danmark lagt sig i kriget. Danmark var ju också protestanter, en konkurrent i Sverige. Och det var ju Kristian IV som var kung i Danmark. Han hade då fö
- SPEAKER_01 Danmark är misslyckats. Danmark är så att säga försvagade. Och nu kan Sverige träda in på Sverige var ju också protestanter, stod emot kejsliga armén och man menade då från den sve
- SPEAKER_01 Så vi måste dels slå till mot dem, men också så kan vi bli den stora mäktiga stormakten istället för Danmark. Så det var en förebyggande åtgärd kan man säga? Det kan man absolut sä
- SPEAKER_01 som hade varit svensk kung tidigare, Sigismund, som var son till Johan III. Han hade blivit bortriven från Sverige av Karl IX. Men han tyckte att han egentligen hade rätt i den sve
- SPEAKER_01 Regalskeppet Vasa har varit och tittat på i Stockholm. Det är ett skepp som byggdes i det sammanhanget som ett krigsskepp mot Polen. 1628 sjönk det. 1629 blir det ett vapenstillstå
- SPEAKER_01 Danmark är försvagade, Wallenstein måste bekämpas, de tjejseliga, men vi har en paus mot Så vi behöver inte kriga längre mot Polen. Då såg han sin chans att nu går vi ner och försv
- SPEAKER_01 protestantismen från katolikerna. Men som vi alla vet så handlade ju 30-åriga kriget väldigt mycket om ett tronföljdskrig. Att Frankrike som var katoliker, de ville försvaga de här
- SPEAKER_01 Då var det stora skäl att vi ska slåss för våra trosbröder nere i Tyskland. Som vi alla vet, han stupar i dimman på Lytzen, Lytzens slagfält. Men vad händer sen då? Vad får det här
- SPEAKER_01 Man brukar ibland säga att Sverige vinner det här slaget. Jag skulle säga att det blir lite oavgjort. Målet för striden var att Gustav Adolf ville fånga in den kejseliga armén som
- SPEAKER_01 läge och så skulle man slå till. Det lyckas inte svenskarna med på kvällen efter stridigheterna. Svenskarna har då erövrat de här höjderna som man ville komma åt. Men Wallenstein o
- SPEAKER_01 Det är som en konspiration med andra katolska militära ledare som helt enkelt lönnmördar honom. Man tror att det är på uppdrag av Ferdinand II, alltså kejsaren. Var han ett hot på
- SPEAKER_01 Så att han var ingen så att säga en övertygad katolik på det sättet att han ideologiskt, utan han var ju en yrkesmilitär och yrkesmilitärer kunde ju också byta sida. Det finns så m
- SPEAKER_01 annat ställe eller att det är bättre. Han blir i alla fall mördad. Den svenska sidan, här tar andra befälhavare och makthavare över. Vi har drottning Kristina. Vid hennes fars död
- SPEAKER_01 Det finns mycket att berätta. Men hon var ju som sagt ett litet litet barn, så det var Axel Oxenstierna som tog över förmyndarskapet. Och han såg ju till att Sverige fortsatte. Han
- SPEAKER_01 Men det sker inte. Vid 30-åriga kriget, utan det fortsätter kriget. Sverige har ju också en väldigt viktig bundsförvant i Frankrike. Frankrike är ju mot Habsburgarna som sitter i W
- SPEAKER_01 Under 1630-talet så fortsätter det många strider. Du känner säkert till att det finns både i Stockholm Hornsgatan och Banergatan. Det här är 1600-tals befälhavare som tar över den
- SPEAKER_01 Mycket kända personer. Vi har också Gustav Wrangel, han som håller till på Skogkloster. Han är också en person som De kommer upp och blir rik och mäktig och framgångsrik här. Så at
- SPEAKER_01 Militära befälhavare som kan bli väldigt, väldigt rika av det här kriget. Och många andra slag också som vi inte känner till så mycket men som Sverige ändå deltog aktivt i. Ja, ver
- SPEAKER_01 svenska befälhavaren Lennart Torstensson går in i Danmark. Det leder fram till freden vid Brömsebro– –men även Gustav Horns krig i Skåne, som egentligen är ett eget avsnitt. Det fi
- SPEAKER_01 massaker och hemskheter som har hänt. Det finns ett sådant ställe utanför Sjöbo som vi ska kolla på. Om vi rullar fram till Västfaliska freden, då har Sverige varit inne i Prag, sk
- SPEAKER_01 Starkar med. Vi kan åka omkring i Europa och skövla och härja och ha ihjäl människor. Men sen leder vi fram till Västfaliska freden. Då står ju Sverige som segrar det här. Och till
- SPEAKER_01 Sverige härjade i Europa under 18 år, från 1630 ända fram till 1648. Det här kriget kommer att präglas i 1600-tal hela vägen fram till Karl XII och det stora nordiska kriget. Slage
- SPEAKER_01 Men i vår svenska historieskrivning är det väldigt viktigt eftersom kungen dör. Det var dessutom Gustland Andu Adolf som var ett strategiskt geni på det militära området. Hur lider
- SPEAKER_01 stora utskrivningarna. I princip alla unga män måste dras in i det här om man inte kan på något sätt skylla på att man är halt eller att man absolut inte kan eller att man måste va
- SPEAKER_01 De flesta svenskar som dör, de dör säkert inte i militära drabbningar utan i sjukdomar. För de här stora armerna, det kunde ju vara som hundratusen människor om man räknar trossen
- SPEAKER_01 Men för ett litet fåtal, som den här Wrangel till exempel, de kommer hem med De har stulit silverbiblar och om man besöker Drottningholms slottspark så står det statyer som Sverige
- SPEAKER_00 Det plundrades i bömen. De har vi kvar också. Ingen som vill ha dem tillbaka verkar det som. Det är ungefär en snabb recap av skälet till att han dog där borta. Det är jättebra att
- SPEAKER_01 Det är ju några dagar kvar till, du har ju tid att baka några Gustav Adolf-bakelser. Ja, de kan ju se ut lite hur som helst, så det gäller ju att hitta rätt i den här djungeln av b
- SPEAKER_00 Göteborg Där man då ställer ut olika bakverk och konfektyrer och så vidare. Men sen så finns det en annan historia om att traditionen att äta just då den 6 november kommer till 190
- SPEAKER_01 Någon gång på 80-talet. Ja, det får du berätta om. Jag är ju besatt av konditorier och Någonstans där verkar det som att det läggs till grund. Det känns som att det växer efterhand
- SPEAKER_00 Adolfs bakelse ska se ut. Man hade ju någon tävling för några år sedan där man försökte utse en sådan och det fanns en vinnare. Men den har ju inte riktigt slagit igenom utan det k
- SPEAKER_01 Karl XII till exempel, eller Gustav II Adolfs, då ju statyer både i Stockholm och Göteborg. Egentligen skulle man ju kunna se på det som att det är ett misslyckande att de föll vid
- SPEAKER_00 till möte. Men sen har vi ju också Napoleon Bakelsen. Den tänker man ju också på i det här sammanhanget. Ja, den är ju väldigt fin också faktiskt. Den går också tillbaka till 1800-
- SPEAKER_00 som ska låta lite kontinentala, lite internationella. Napoleon-bakelsen finns i en annan form, kanske utomlands, men då heter den ju inte så. Så det är ju förmodligen någonting som
- SPEAKER_01 Är det faktiskt lite synd att de här konditorierna, klassiska med glasdisk och så ska det vara lite godsaker där bakom som man kan peka på. De här kedjorna har slagit ut de här kla
- SPEAKER_00 redan tidigt 70-tal. Men det lever kvar på kulturen, för på kulturens café så har vi möblemanget och stolar och bord från Håkanssons konditori. Så om man går dit där så kan man få
- SPEAKER_01 En riktig alltså? Ja, det låter helt otroligt. Jag har faktiskt inte sett den med egna ögon. Det är en Gustav Adolfs bakelse enligt katalogen bestående av två ovala sockerkaksbottn
- SPEAKER_00 torg i Malmö. Ett anrikt konditori får man säga. Den fyller ju 70. Problemet är att vi inte kan hitta den i magasinet. Risken är att det är någon hungrig intendent under de senaste
- SPEAKER_00 Ja, det är ju så när man har en väldigt stor samling att det ibland kan vara svårt med äldre katalogiseringar och så som inte är lika noggrant gjorda som idag. Att vi inte kan loka