Nr 27: Matbrus, Ozempic, protein & hormonell balans: hype eller hjälp? | Malin Björklund, leg. dietist
Matbrus, Ozempic, proteinhajpen, mat som driver inflammation, kortisolmage, hormonell balans och kosttillskott för kvinnor 40+. Vad stämmer egentligen av allt som sköljer över oss i sociala medier? I det här avsnittet pratar jag med Malin Björklund, legitimerad dietist, känd som
Publicerat 6 okt. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.
6 okt. 2026
Matbrus, Ozempic, proteinhajpen, mat som driver inflammation, kortisolmage, hormonell balans och kosttillskott för kvinnor 40+. Vad stämmer egentligen av allt som sköljer över oss i sociala medier? I det här avsnittet pratar jag med Malin Björklund, legitimerad dietist, känd som
Transkript
- Hej vänner och varmt välkomna tillbaka till Hilightpodden med mig, Siri Östlund. Det här är podden där vi belyser aktuella och viktiga ämnen genom samtal med experter, forskare och
- driver inflammation? Hur mycket protein måste jag jaga och har jag kortisolmage? Inledningsvis pratar vi om kanske det senaste årens absolut hetaste ämne, GLP-1, alltså viktminskni
- aktuella vad gäller kost just nu. Samtidigt som det nu finns viktminskningsmediciner eller ja då GLP-1:or och Ozempic och Wegovy, så finns det ett ord också som har cirkulerat så o
- en subjektiv upplevelse av att mat och tankar på mat upptar väldigt mycket mental plats. Alltså att man exempelvis väldigt ofta går runt och tänker på nästa måltid, att man uppleve
- fungera. Men graden varierar väldigt mycket mellan människor så att för vissa så blir de här matrelaterade tankarna så pass frekventa att de upplever att väldigt mycket mental ener
- väldigt mycket om, vad gör ett sånt läkemedel med det här matbruset? Ja, men precis. Om vi ska komma in på det här med läkemedlen, så pekar studier just på att de här typerna av lä
- som vi var inne på tidigare så är ju också en del matbrus ändamålsenligt och någonting som vi också behöver för att få i oss det vi ska äta. Men för de som har väldigt mycket matbr
- Men att för en person med obesitas så kanske en måltid inte tar bort matbruset, utan det fortsätter finnas på samma nivå. Men att med de här läkemedlen så gör det att nivån blir me
- fusk på något sätt att det är en genväg. Vad säger du till de som säger så? Jag tycker att ordet fusk är väldigt missvisande. Jag säger inte att någon fuskar när den behandlar blod
- läkemedlen sänker tröskeln för väldigt många med obesitas så att de kan ägna sig åt bättre levnadsvanor på mer liknande villkor som personer utan obesitas på samma sätt som att en
- en stor grupp med människor så är det här livsavgörande nästan att kunna få tillgång till en sån här medicin. Absolut verkligen. Det är det på samma sätt som att det kan vara livsa
- behandling och kosmetisk viktminskning att använda ett läkemedel för en medicinsk indikation. Det är en sak, men att använda det för att man tycker att kroppen borde väga några kil
- normalvikt eller normal fettmassa. Börjar använda aptitdämpande läkemedel för att till exempel slippa tänka på mat eller för att. Ja, men gå ner några kilo som egentligen inte är s
- ätande som någonting i grunden negativt och att vi har fått en helt skev bild av vad det är som är hälsosamt och önskvärt. Och sen var du inne lite på det här med ja, men konsekven
- normal fettmassa. Men där finns det ju sannolikt höga risker eftersom att undernäring är förenat med både ökad sjuklighet och förtida död. Och det tänker jag att man behöver ta hän
- Verkligen. Jag tror att det är viktigt att kunna skilja på det kosmetiska och när det kommer till faktiska sjukdomar och sjukdomstillstånd och jag tycker att det är väldigt olyckli
- de här läkemedlen i ett medicinskt sammanhang inte som kosmetiska bantningsprodukter, och tänka att personer med obesitas enbart får dem utskrivna för att de ska se smalare ut. Det
- sett senaste, ja, men ett, två åren och det är skrämmande. Det är väldigt skrämmande och vi får också en skev bild utifrån att vi tar del av mycket innehåll som också kommer från U
- socioekonomiska skillnader också att det blir någonstans en stor ojämlikhet också i vem har tillgång och möjlighet till att ha de här läkemedlen? Så att det finns absolut alltså ma
- här så mycket? Jag tror att jag någonstans är ganska trött på den här idén om att det finns ett perfekt sätt att äta som skulle passa alla och som ska lösa allas problem och det pr
- Alldeles för många människor är rädda för mat och specifika livsmedel. Men det leder ju sällan till bättre hälsa och jag vill därför snarare att man ska få en ja, men bredare först
- ens kost och träningsupplägg alltså till slut så kan en person som egentligen försöker leva hälsosamt känna att hen gör fel hela tiden och livet blir väldigt inskränkt. Och jag vil
- tugga. Alltså spelar det så stor roll om man tar en fika med en vän någon gång i veckan? Troligtvis tvärtom. Nej, troligtvis är det någonting som bidrar till en bättre hälsa för at
- tiden och gör fel. Men det är ju också så svårt att hålla över tid och det tycker jag också. Du pratar så himla fint och bra om det här. Hur gör man det här på lång sikt? Och jag t
- man går in i sitt Instagramflöde för att då är det ju väldigt mycket så här. Ja, men den här maten driver inflammation och har du koll på ditt kortisol och protein? Har jag koll på
- nu och har gjort senaste året. Och det stämmer ju att så här förenklat så kan man säga att kost kan påverka inflammatoriska processer. Men det här uttrycket att inflammatorisk mat
- obesitas så att ja här kan man ju ändå säga någonstans att forskningen stödjer snarare att hela kostmönster tillsammans med kroppsvikt och de här övriga livsstilsfaktorerna kan påv
- allmänna hälsa. Men det är ju någonting helt annat än att en viss matvara är inflammatorisk eller höjer kortisolet. Eller att det skulle vara enbart inflammationsgraden i sig som p
- reglerar inom relativt snäva intervall och det finns inget stöd för att såna här kontinuerlig glukosmätning ger meningsfulla hälsovinster hos friska personer utan diabetes. Och jag
- ju en trend alltså. Protein är såklart jätteviktigt, precis som kolhydrater och fett och alla mikronäringsämnen. Men jag tycker att hur man pratar om protein på till exempel social
- som helst ett intag på. Ja, men mellan 1,1 till 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag hos personer i Sverige och det här är ju personer som inte ja, men försöker proteinopti
- ungdomar men också runt klimakteriet. Jag får väldigt mycket frågor ifrån kvinnor runt klimakteriet som undrar om de behöver äta mer protein för att det är någonting som. Också lyf
- sjuttioårsåldern så för personer kring 40 eller i klimakteriet så gäller samma kostråd som för den övriga befolkningen. Och jag tror snarare att det finns risker med att fokusera f
- mer på när man blir 60 eller 65 plus, förstår jag dig korrekt? Ja, jag säger att har man normal aptit så äter man ofta mer av allting alltså eller tillräckligt av allting och då få
- som är enligt då sociala medier otroligt viktigt. Då har vi då det här med hormonell balans och det används ju i väldigt många olika sammanhang. Att det är väldigt viktigt att uppn
- de varierar naturligt. Ja, men både under dygnet under menstruationscykeln och de olika livsfaser och det ska vara så och det jag tycker blir problematiskt. Det är även när det här
- ju ofta också en specifik kost eller ett tillskott som påstås återställa den här balansen och ja, men för att svara på din fråga så där finns det ju betydligt mindre stöd och därem
- för och det är också viktigt att lyfta just det och säga att om en person har tydliga till exempel PMS-besvär eller klimakteriebesvär så finns det ju effektiva behandlingar med bet
- man vill är ju att må bättre och samtidigt så tycker jag att det är väldigt sorgligt. Och ja, men det blir fel någonstans när man luras till att köpa verkningslösa kosttillskott so
- bättre när jag tog det här, hormon- balanserande tillskottet. Och ja, då har de ju en kund för resten av livet. Så det här som är väldigt vanligt just nu tror jag att för väldigt m
- framställa det som. Alltså, för de flesta som äter varierat är vanlig mat den viktigaste källan till näringsämnen. Och ja, men ett sånt här långvarigt intag av kosttillskott som vi
- brist innan man, ja, men på egen hand börjar behandla med till exempel järntabletter. Men så ja, alltså så är det ju med alla näringsämnen att man behöver se att det är den enskild
- liknande. Alltså. Man anspelar ju någonstans på kvinnors rädslor och utnyttjar det faktum att det är en köpstark grupp så men ja, det är inte något särskilt kosttillskott som man b
- stressa mindre i den åldern. Men. Tyvärr jag. Jag önskar att det fanns ett magiskt piller som kunde lösa saker för alla. Men i många fall är det slöseri med pengar i bästa fall och
- Exempelvis, hur går dina tankar där? Kroppen har ju redan organ som hanterar metabolism och utsöndring, framför allt lever och njurar. Så har man väl fungerande lever och njurar så
- Alltså, det är ju hajp som begrepp, men sen så kan jag ändå förstå. Alltså så här, det finns ju en verklig fysiologi bakom, för kortisol påverkar ju bland annat. Metabolism och fet
- bland annat tarmtömningsfrekvens och vissa förstoppningssymptom. Alltså jag skulle säga att det är absolut värt att prova om man gillar kiwi och inte har jättestora problem. Men de
- Sluta oroa dig för enskilda matvaror eller för den enskilda maten, alltså en pizza eller en fika. Med en vän på stan. Det är väldigt sällan det som avgör din långsiktiga hälsa och
- jag kan göra i tre veckor eller kan jag leva med det resten av livet? Och där vill man gärna kanske kunna inkludera en pizza och en fika med en vän ibland? Att ja, men jag tycker n
- faktiskt att det är en hälsomarkör att kunna äta en måltid ibland utan att efteråt behöva analysera vad den gjorde med ens blodsocker, inflammation, kortisol, tarmflora och så vida