Omslag: Budoarstämning - Lars Anders Johansson Podcast

Susanna Dahlberg om principen om armlängds avstånd

Principen om armlängds avstånd har under de senaste femton åren blivit ett av kulturpolitikens mest använda och samtidigt mest oklara begrepp. Den åberopas av politiker, myndigheter, kulturinstitutioner och konstnärer, ofta med olika innebörd. För vissa handlar den om ett skydd m

Publicerat 22 juli 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

22 juli 2026

Inbäddning

Principen om armlängds avstånd har under de senaste femton åren blivit ett av kulturpolitikens mest använda och samtidigt mest oklara begrepp. Den åberopas av politiker, myndigheter, kulturinstitutioner och konstnärer, ofta med olika innebörd. För vissa handlar den om ett skydd m

Transkript

  1. SPEAKER_00 Hej och välkomna till Boudoir-stämningen, podcast om frihet och tradition, kultur och samhälle med mig, Lars Anders Johansson. Idag ska jag prata om teater och ledarskap, om kultur
  2. SPEAKER_02 Så det är väl det ena. Att jag är intresserad av konst och kultur. Jag var själv ett barn. Som fick ta del av mycket konst och kultur. Jag växte upp i Sverige på 70- och 80-talet.
  3. SPEAKER_02 Folk som jobbar ideellt för att möjliggöra det här. När jag sökte och fick det här jobbet 2022 så var det för att jag tyckte att det var roligt att få fortsätta jobba med konst och
  4. SPEAKER_02 En ideell förening bestående av massa självständiga ideella föreningar. Medan Region Töte-Väst har ett aktiebolag. Ägt av Västra Götalandsregionen och Uddevalla kommun. Ihop. Så nä
  5. SPEAKER_02 grupper i Malmö och Skåne. Och när jag hade gjort det ett tag så blev det ju att jag blev också mer och mer intresserad av ledningsfrågor och strukturfrågor och organisation. Hur k
  6. SPEAKER_02 Hur folk tolkade det jag sa var en stor skillnad. Jag var van vid att behöva slåss hårt för att få genomföra det jag ville i olika sammanhang. Nu var det plötsligt jag som hade den
  7. SPEAKER_02 Men jag jobbar ju på styrelsens uppdrag. Så styrelsen sätter ju ramarna för vad jag ska uppnå och vad jag ska prioritera. Vad var din fråga igen? Hur man hanterar den balansen mell
  8. SPEAKER_02 Tror du att det är viktigt för legitimiteten om man ska leda en teaterverksamhet att komma just från en producentroll att ha arbetat hands on med innehållet? Jag tror inte det är v
  9. SPEAKER_02 självständiga och vill ha mycket ansvar och åsikter om hur arbetet ska utföras och sådär. Så jag tror att det finns andra branscher som har precis lika många, vad ska man kalla det
  10. SPEAKER_02 landet, inte bara i storstan, Och tänkte, hur ska vi lösa det här? Jo, vi tar initiativ till en folkrörelse. Vi bygger ju på en motsats, eller vad ska man säga, det är en inneboend
  11. SPEAKER_02 fick ett officiellt uppdrag på ett annat sätt. Just detta då, de fria teatergrupperna, om vi ska försöka skapa en karta över Teatersverige, vi har regionteatrar, länsteatrar, vi ha
  12. SPEAKER_02 Majoriteten av alla är ju frilansare. Vi har ju många fler frilansare och korttidsanställda än vad vi har tillsvidareanställda. Så folk cirkulerar ju mellan olika typer av arbetspl
  13. SPEAKER_02 Och då är det nästan 85 procent av vår omsättning. Vi omsätter sammanlagt 350 miljoner. Nu blev jag plötsligt nervöst dålig på huvudräkningen. Den resterande delen av omsättningen,
  14. SPEAKER_02 För att få de här 290 miljonerna från staten så följer det ett regleringsbrev. Riktlinjer. Ni har ett mycket brett uppdrag. Om jag ska försöka sammanfatta det. Ni ska producera sce
  15. SPEAKER_02 Men när man tänker på Hur många föreställningar vi gör. Ungefär 40 nya per år. Vi når ungefär en halv miljon människor. Vi gör föreställningar på dans, teater, cirkus. Vi har Kullb
  16. SPEAKER_02 Jag fick inte riktigt något svar på det. Jag tänker så här. Folkrörelsen är folkrörelsen. Vi är en ideell förening. Och... Jag antar att staten inte... Vi får ju inte pengarna om v
  17. SPEAKER_02 förtroendevalda då kan ju jag som vd få höra att arrangörerna är vad ska man säga Utan arrangörsföreningarna finns ju inte riksteatern. Då skulle det kunna finnas ett statligt ägt
  18. SPEAKER_02 arrangörer som vill, man kan jobba med olika prissättningar, olika grupper betalar olika mycket, man har billigare för studenter och sådär. Men på landsbygd och glesbygd så finns d
  19. SPEAKER_02 sammanhang kan ha ett stort värde som vi helt enkelt försöker sälja. Eller kapitalisera på, det är liksom en. Och sen såklart andra fonder och stiftelser. Hur är förhållandet mella
  20. SPEAKER_02 Och det är någonting då som gäller alla lokala. Och samtidigt så är de ju helt fria i att lägga sin lokala repertoar. Så autonomin är ju hög. Lokal repertoar, alltså de sätter inte
  21. SPEAKER_02 Till exempel en grundplåt för att köpa in föreställningar. Det ser lite olika ut i olika kommuner. Det talas ju om att civilsamhället har väldigt svårt att få människor att engager
  22. SPEAKER_00 föreningslivet. Människor som är mitt uppe i karriären kanske. Hur funkar det då? Det finns ett uppdrag från staten. Hur följer staten upp det här och ser att de har fått bang for
  23. SPEAKER_02 statssekreteraren och så, de är ju pålästa och kunniga kring det. Så det känns liksom... relevant alltihopa. Det var skillnad på Region Tjöteväst utifrån att vi var ägda av kommune
  24. SPEAKER_02 att vi skulle förändra vår logga, att den skulle vara likadan som folktandvårdens och regionens egen och sådär. och jag och styrelsen sa förutom att jag och min kommunikationschef
  25. SPEAKER_02 Det finns en beställningsförväntan. Vad får det för konsekvenser? Man riskerar att fokusera på fel saker och i den allmänna diskussionen förminskar man konstens och kulturens värde
  26. SPEAKER_02 längre tid än ett år. Så försvinner det i systemet. Samtidigt tänker jag ju att en politiker som ansvarar gentemot sina väljare och skattebetalare och så vidare har ju då ett ansva
  27. SPEAKER_02 samhället eller vill vi inte och så får man lita lite på att det är då Har ett värde. Och sen ska vi bara vara jättetydliga med för det ställer folk frågor om ibland. När det gälle
  28. SPEAKER_02 Så det blir ju... Hade det bara funnits privateatrar såklart så hade det ju funnits jättemycket scenkonst. Precis som det finns jättemycket scenkonst som görs av privateatrar nu. O
  29. SPEAKER_00 negativa verkningar. Finns det sådana verkningar som då drabbar? De rent kommersiella teatrarna. Alltså man slipper om man inte är kommersiell. Om man tänker på Riksteaterns repert
  30. SPEAKER_02 Alltså från när man slutade byta varor och gick över till att behandla med pengar och liksom kapitalism, liberalism, konservatism, socialism, fascism. Det var liksom en politisk hi
  31. SPEAKER_02 i föreställningen som de inte tyckte om sättet som deras ideologi blev beskrivet på. Det var också tydligt i föreställningen att dramatikern och regissören valde att klargöra väldi
  32. SPEAKER_02 menade helt olika saker med det. Vilket år var det här? 2015. Och då så tyckte jag att det var jätteintressant att de var jätteöverens om att det var viktigt att följa den principe
  33. SPEAKER_02 Jag skulle älska om det vore en professionell överenskommelse mellan parterna. Jag tycker inte riktigt att det är det. I teorin så ska ju då det här skyddade konstnärliga innehålle
  34. SPEAKER_00 Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Blev Sverigedemokraterna en ögonöppnare för kultursektorn? Jag kan ju bara säga att det blev det för mig som jag beskrev den där hösten 2015
  35. SPEAKER_02 Ja, det är ju den här beställarlogiken. Vi pratade om det förut med mål och mätning. Jag pratade om det här med instrumentaliseringen och riskerna med det. Jag skulle säga att Poli
  36. SPEAKER_00 Jag har själv skrivit en del kritiskt kring hur den här principen används i svensk debatt. Om jag bara ska rasta några käpphästar. En är att mitt intryck är att den här användninge
  37. SPEAKER_00 Någonting som har varit en 100% gemensam överenskommelse har blivit en åsikt. Nu är ju inte Sverigedemokraterna här och kan försvara sig, men jag föreställer mig att om man skulle
  38. SPEAKER_02 Alla får säga vad de vill, alla får göra vilken teater de vill eller vilken musik eller så de vill. Jag ska inte hindra någon, men du ska inte heller få några resurser till det. Oc
  39. SPEAKER_00 Sen är det val, politiken ersätts och nästa kulturpolitiker tänker att vi vill inte att den här institutionen ska driva en sån politisk linje. Och börjar ifrågasätta då det. Och då
  40. SPEAKER_02 Där är ju lösningen väl att det behöver finnas ett stort utbud så att det kan finnas lite varje helt enkelt. När man läser styrdokumenten från 1974 års kulturpolitik så framträder
  41. SPEAKER_02 vad innehållet i bolaget. Och när vi då pratade om ett offentligt ägt bolag som en teater till exempel. Och då tänker jag att om man jämför med 70-talet så har ju Jättemånga saker
  42. SPEAKER_00 Men att den kom från antingen chefer eller tjänstemän på förvaltning och så vidare. Eller från andra i sektorn så att säga. Hur ska man komma åt den typen av styrning? Man ska bara
  43. SPEAKER_02 kategorin med det systemet utan det var... Alltså byråkratin? Exakt. Utan det var politiken och det var konsten och så skulle man hitta ett sätt att vara däremellan. Och byråkratin
  44. SPEAKER_00 tjänstemän kan skydda sig mot politiken genom att hänvisa till principen om armlängdsavstånd. Men det kan ju också bli ett sätt för politiker att ducka ansvar genom att hänvisa til
  45. SPEAKER_00 Men sen så fort någon kulturpolitiker går ut och säger något skarpt om kultur då blir man väldigt upprörd över att den här politiken har haft en åsikt. Ja men ta offentlig konst. D
  46. SPEAKER_02 Och de bilderna sprids ganska mycket... Medan man samtidigt har en förväntan på civilsamhällets stora ansvarstagande när det gäller beredskap och social utveckling och integration.
  47. SPEAKER_00 att kulturen är så viktig för beredskap och kris och krig Hur farlig är den här anpassningen från kultursektorn? Jag tycker att det är jättefarligt skulle jag säga. För det blir ju
  48. SPEAKER_02 Men... När det gäller att verkligen sticka ut... Jag tror att anpassningen och självcensur... Hot och hat är ett eget spår i det. Men även när det gäller konstnärliga hierarkier in
  49. SPEAKER_02 Det finns också saker som inte har synts i pengar. Man lånar en lokal, man byter tjänster, man håller på med samma saker. De ekonomiska ramarna är otroligt mycket styrning. Så det
  50. SPEAKER_02 det måste jag tänka att vi kommer att göra. Frågan är hur mycket som har gått förlorat på vägen och var vi hamnar då. Det är lite svårt att säga. Jag brukar be mina gäster om ett b