Omslag: Budoarstämning - Lars Anders Johansson Podcast

Johan Lundberg om hegemoni och likriktning i media och kulturliv

Litteraturhistorikern Johan Lundberg har under mer än två decennier återkommit till samma grundfråga i svensk kulturdebatt: vad händer när miljöer som ser sig själva som kritiska, oppositionella och normbrytande själva blir normerande? I den nya boken Rikslikaren granskar han Dag

Publicerat 14 okt. 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

14 okt. 2026

Inbäddning

Litteraturhistorikern Johan Lundberg har under mer än två decennier återkommit till samma grundfråga i svensk kulturdebatt: vad händer när miljöer som ser sig själva som kritiska, oppositionella och normbrytande själva blir normerande? I den nya boken Rikslikaren granskar han Dag

Transkript

  1. SPEAKER_00 [music] Hej och välkomna till Budoarstämning, en podcast om frihet och tradition, kultur och samhälle med mig, Lars Anders Johansson. Idag ska vi prata om den svenska kulturdebatte
  2. SPEAKER_00 fördjupande material om de ämnen som diskuteras i poddavsnitten och adressen är då budoarstamning.substack.com. Så, vi har ju en diger agenda apropå agendasättande, men jag tänkte
  3. SPEAKER_01 Medan man då själva agerade i viss mån som politiska aktivister. Och det här fick ju som konsekvens då att problemkomplex fick en oförständig belysning. Och det i sin tur förde med
  4. SPEAKER_01 Så jag tror att opinionsmaterialet ökar, jag tror det är med 50 procent mellan 1960 och 1965 och sedan från 65 till 70 med ytterligare 50 procent. Kultursidorna ändrar i väldigt hö
  5. SPEAKER_00 Sveriges största liberala tidning som Dagens Nyheter blev hemvist åt den här typen av väldigt radikala vänsterröst? Jag tror att det handlar i hög grad om tidsandan helt enkelt och
  6. SPEAKER_01 Så kortfattat kan man ju säga att klasskampen ersattes av då så kallad antirasism. Leninism och Stalinism eller Maoism ersattes av intersektionalitet och postkolonialism. Men Lager
  7. SPEAKER_00 Dagens Nyheter idag? När nuvarande chefredaktören Peter Wolodarski tillträdde 2013 så slog han fast att Dagens Nyheter skulle ägna sig åt berättande och agendasättande journalistik
  8. SPEAKER_00 Tanken med den fria pressen är ju att olika medier funkar som varandras korrektiv. Att om en tidning har en tveksam vinkel då kan det vägas upp av att det också finns andra medier
  9. SPEAKER_01 Nej, det är ju inte det i dagens nyheter fel, men som svar på frågan där om det kan fungera idag med en sån mediekritik som uppstår naturligt ur det faktum att tidningar har olika
  10. SPEAKER_01 Och där så gjordes ju reportage under en veckas tid, två veckors tid och sånt där så pumpade man ut Reportage som visade hur oproblematiskt det var med integration och med alla de
  11. SPEAKER_00 att den här nyhetsrapporteringen också påverkade myndigheternas agerande. Går det verkligen att belägga ett sådant orsakssamband? Ja men där utgår ju från vad polisen själv säger i
  12. SPEAKER_01 att ha åsamkat en halv miljon judar. Dödades. När det gällde de demokratiska barnen så var det ju Josef Mengele som var på tapeten där som man jämförde med. Och det är väl typiskt
  13. SPEAKER_00 I flera fall så har det ju senare bevisats att det som rapporterades inte stämde. Hur har tidningen förhållit sig till de fallen? Det är ju inte som att man har gått ut och bett om
  14. SPEAKER_01 Handlar det om makt över språket? Ja, jag tror att det handlar om det, men det handlar också om... Alltså de här idéer om att man med språket och med beskrivningar av verkligheten
  15. SPEAKER_00 Den här boken har ju redan hunnit få mycket uppmärksamhet och alla är ju inte entydigt positiva till hur du tar det an Dagens Nyheter. En invändning är att det är lite magstarkt at
  16. SPEAKER_01 Hade man inte lagt ner REVA-projektet så hade väl sannolikheten att den personen inte hade gjort det här attentatet varit betydligt större än vad den blev. En annan invändning hand
  17. SPEAKER_01 Det finns journalister på Dagens Nyheter som jag beundrar på en massa olika sätt. Men de är inte representativa för de här tendenserna som jag ändå menar är centrala på Dagens Nyhe
  18. SPEAKER_01 här problemen lösas av sig själv. Jag går tillbaks i boken och tittar på en del debatter Från 1990-talet till exempel och då var det ju en mycket större motsättning mellan Dagens N
  19. SPEAKER_01 Det kanske har med... Å andra sidan kan man ju säga att det finns ju också nya mediala aktörer som ju ägnar sig åt mediekritik som till exempel Kvartal är väl ett bra exempel på de
  20. SPEAKER_01 än vad den var. När jag började läsa på universitetet 1981-82, pluralismen är mindre Också utifrån teoretiskt eller utifrån ett metodologiskt perspektiv. Det var avhandlingar som s
  21. SPEAKER_01 forskar och är lärare på universitetet och i ett ämne som litteraturvetenskap så var det ju på 80- och 90-talet så skrev ju de flesta i dagspress Medan idag är det ju i väldigt hög
  22. SPEAKER_00 Ja, det finns ju ett antal akademiker som har en väldigt tydlig och hög profil. Som det inte är något problem för alls. Sven-Erik Lidman är väl ett bra exempel. Ulf Järel, Åsa Wikf
  23. SPEAKER_00 Att man inte ska sticka ut och synas? Utvecklingen har ju gått i den riktningen också. Det handlar väldigt mycket på universitetet om nätverkande. Det är inget fel i sig med nätver
  24. SPEAKER_01 intersektionalitet, genusintegrering. Nu talar vi alltså om politisering av själva forskningen. Ja, men just genusintegrering och intersektion, det här är liksom idén om att inters
  25. SPEAKER_01 Jag uppfattar den som att det var en tvärvetenskaplig studie. Så min begrepp är konstvetenskap, litteraturvetenskap och idéhistoria. Jag tycker inte det är något konstigt med det m
  26. SPEAKER_01 alltså som är estetiskt sensibla Men inte speciellt intresserade av den här typen av filosofi och politiska resonemang. Man skrämmer bort en massa människor som har en fallenhet fö
  27. SPEAKER_01 Jag vet inte vad... Ta om den i frågan. Den akademiska friheten sägs ju vara hotad. Universitetskanslerämbetets kartläggning visar att omkring hälften av de tillfrågade akademikern
  28. SPEAKER_01 humaniora. Vad skulle behöva förändras då om universiteten ska bli mer pluralistiska och premiera även intellektuella avvikare, inte bara anpassningar? Ja, jag tror att det är rätt
  29. SPEAKER_01 och I de här oppositionerna så värdesätts den ena sidan eller poolen högre än den andra. Och det är själva anledningen till att förtryck upprätthålls och det skapas de här diskurse
  30. SPEAKER_00 För utöver stridbar akademiker och mediekritiker så har du också varit stridbar kulturdebattör på det estetiska området. Och göra några nedslag i kulturdebatter som du har varit en
  31. SPEAKER_01 Det handlar ju hela avsnittet om det så det kanske blir bara en lite ytig sammanfattning. Det hade väl att göra med att jag hade jobbat på Svenska Dagbladet i 15 år som fast kritik
  32. SPEAKER_01 Och mitt problem med det här var också hela paketeringen av det här. Man hade då den här tidskriften OEI och Flera av dess skribenter jobbade i sin tur som kritiker i dagspressen.
  33. SPEAKER_01 På 30, 40, 50 års avstånd så ser man tillbaka på det här och tycker att det var fantastiskt och intressant och kul. Det är framförs inte alldeles så speciellt svårbegripligt. Så ja
  34. SPEAKER_01 historieuppfattningen som man inte har gjort upp med överhuvudtaget. Förhållandevis kort tidsperspektiv så kan man säga att den går tillbaka till Obegriplighetsdebatten mitten på 4
  35. SPEAKER_01 den högst värderade konsten eller litteraturen är den som uppfattas som väldigt konstig och svårbegriplig men som några decennier senare visar sig vara det gängse sättet att Blev d
  36. SPEAKER_01 Det är ointressant med den typen av provokationer. Hela 1900-talet har varit fyllt av den typen av provokationer. Den här OEI-debatten, var den på blodigt allvar eller var det en g
  37. SPEAKER_00 som du genomförde tillsammans med nu framlidne konstnären Kristoffer Rådlund där ni på Edsviks konsthall i Sollentuna visade samtida norskt klassiskt figurativt måleri. Och det här
  38. SPEAKER_01 utställningen för att vara nazistisk. Hon kunde utläsa någon sorts nazistiska undertoner i det här måleriet. Det var rätt oklart var de bestod egentligen. Det finns ju någonting so
  39. SPEAKER_01 men när den sedan 30, 40, 50 år senare så uppfattas Det är ett självklart sätt att betrakta verkligheten på. Jag brukar ta som ett exempel där, jag menar, Picasso uppfattade som ko
  40. SPEAKER_01 Pre-Raphaeliten, före Rafael. Man vill tillbaka sitt tillstånd före modernismen. Sen är frågan var början med modernism? Börjar den kanske med romantik? För romantisk måleri. Det t
  41. SPEAKER_01 Ja, men det är också, kan man överhuvudtaget göra en kvalitativ bedömning på 30 års avstånd? Eller på tio års avstånd, eller i nutiden. Hur lång tid behöver man? Ja, vad svarar du
  42. SPEAKER_00 måleriet börjar få någon slags upprättelse. I Norge har ju då Odd Nerdrum blivit folkkär och fått en egen docusopa i Public Service och det har varit... Ytterligare tv-program, den
  43. SPEAKER_01 Jag vet inte om det är någon direkt förändring som har skett. Där kan jag inte... I de här debatterna, OEI och figurationer, när jag läste in mig inför detta så stötte jag på ett b
  44. SPEAKER_00 förlorar sin. Du har ju spårat många av de här tendenserna och idéerna till det som du etiketterar som postmodernism och till och med skrivit en stridsskrift när postmodernismen ko
  45. SPEAKER_01 I väldigt hög grad är det de här idéerna som dominerar fast de är överflyttade till andra sektorer. Det är det som är poängen. På grund av klimathot så har det blivit en speciell g
  46. SPEAKER_00 mot i boken Det sista museet som kom 2016. Varför blev det en bok om museer och vilken roll spelade Identitetspolitiken i museivärlden. Ja, men den spelade ju väldigt stor roll i m
  47. SPEAKER_00 pekpinnar och tillrättavisanden. Det verkar också, tycker jag, som att även identitetspolitiken håller på att fasas ut. Är det ditt intryck också? Ja, där, men jag kan inte säga at
  48. SPEAKER_00 på väg att fasas ut med reservation för din spaning om Gaza-kriget Betyder det att hela den här poststrukturalistiska grundsynen håller på att försvinna eller kommer den att dyka u
  49. SPEAKER_00 Vad är det som får dig att gå igång på de här olika sakerna? Nej men det är nog hegemonin är väl det primära egentligen. Men det hänger ju å andra sidan ihop. Om vi blickar tio år
  50. SPEAKER_01 eftersom vi nu har pratat om det här med tidningar och så kanske förlorade illusionerna och balzacken då, lämplig läsning för den som vill. Veta hur det gick till för 150 år sedan.