Omslag: Aktiv Skola

Avsnitt 2 - Vad vill de borgerliga partierna göra med skolan?

I det här avsnittet går vi igenom vad de borgliga partierna vill med skolan inför valet. Vilka är deras viktigaste skolpolitiska frågor, och vad skiljer dem åt? Vi tar parti för parti och bryter ner löftena.

Publicerat 4 juni 2026. Fler avsnitt finns på poddsidan.

4 juni 2026

Inbäddning

I det här avsnittet går vi igenom vad de borgliga partierna vill med skolan inför valet. Vilka är deras viktigaste skolpolitiska frågor, och vad skiljer dem åt? Vi tar parti för parti och bryter ner löftena.

Transkript

  1. SPEAKER_00 Välkomna till avsnitt två av Vaktigskolan Såb. Först och främst vill vi tacka alla som har skrivit till oss. Vi är väldigt glada över den fina responsen. Vi vill också tacka för al
  2. SPEAKER_00 Det härnitt kommer vi gå inom de borliga partierna, alltså Moderaterna, Kristemokraterna, Svendemokraterna och Liberalerna. Vi går till Kristemokraterna, Ebba Bush och gänget. Där
  3. SPEAKER_00 Bristande arbetsrå och studiero K lyfter att störningar otydlig ledning och dåliga lärarförutsättningarna hindrar undervisning. Läraryket är undervärderat och lärarutbildningen och
  4. SPEAKER_00 Deras lösningar är höja lärarrykets status. K det vill se högre behörighetsgrav till lärarutbildning och likvärdiga utbildningar över hela landet. Tidiga kunskapskontroller och stä
  5. SPEAKER_00 Valfrihet och mångfald kill behålla ett system med fristående skolor och valfriheten som en del av kvalitet och mångfald i skolan. Större andel undervisningsteam och mindre adminis
  6. SPEAKER_01 Det vi ska börja med kunskapsförmedlingen återigen. Backa tillbaka till katedroundervisning, se till att få med alla. Hur vi ska hitta barn snabbare som ligger efter. Det är den hä
  7. SPEAKER_01 Det handlar ju om flera vuxna på skolan. Det handlar också om mer pengar till skolan i så fall. För att alla vuxna kostar pengar så enkelt är det. Jag läste någonstans också att de
  8. SPEAKER_01 Det är litet slag i luften också för att vi måste se till att fylla de stola vi har också. Vi har ganska många lärutbildningar som stolarna är tomad. Men i överlag de pratar ju väl
  9. SPEAKER_01 Var det ena eller andra hållet. Vad hade vi med där? Vi hade lärarket underviderat. Ja, men det är det. Exakt redan 89 när Jöran Persson var skolminister och sa att han ville kommu
  10. SPEAKER_01 Och många lärare har ju sagt att vi bör förstörla skolan för länge, länge, länge sedan. Men KD vill ju inte förstatliga skolan. Nej. Och det jag reagerar på är att det här med göra
  11. SPEAKER_01 Ja, det blir fel. Så det går inte riktigt. Enligt oss så börju staten ha ett huvudansvar. Sen står det här också att de går in förordning och studio, och där har ju varit betyg i o
  12. SPEAKER_01 Och det tror jag är viktigt att vi inte tappar de här grönerna. Vi måste ju kunna huvudräkningen. Även om vi har en mini-räknare i fickan allihopa, så måste vi kunna förstå huvudrä
  13. SPEAKER_00 Honskont och en av de grejerna hon påpickte var. Jag förstår inte varför man sitter och lär ut just det vill att de ska lära ut. Hur vi räknar alltid där ändå finns mobiltelefon oc
  14. SPEAKER_01 Och jag tror att man ska inte röra vissa ämnen samhälle, engelska, svenska och matematik är väldigt, väldigt viktiga. Sen finns det andra ämnen där vi ser att det kanske inte är ri
  15. SPEAKER_00 Och där ju, det var ju väl påbegit avsnitt att det fanns ju en gräns där läraryket och politiker var på samma nivå. Det var ju åt status lönemässigt. Det var ju högakta tyrke och s
  16. SPEAKER_00 För har du jättedna betyg och bara pluggar upp något i godkänn, då kan du gå högskolprovet, skriva i alla sen, då får du 0,4 och sen kan du kom in på universitetet med. Om det är s
  17. SPEAKER_01 Idag är det ju så att alla får kom in för att det stod stora tom i alla fall. Jag pratade med en rektor på en skola i Lördag faktiskt. Hon sa på min tid, hon är lite hälvar på min
  18. SPEAKER_00 Antingen så blir du bättre med att hantera barn, eller så hoppar du bara av. Idag är det inte alls på den nivån, för idag går du, du har din praktik, för i slutet handlar det om at
  19. SPEAKER_01 Att många lärare får alltså extra kurser för att lära sig hur vi ska utbilda. Men vi tror att det är en peng som vi måste ta och tid som de måste lägga ner för att som det är nu, s
  20. SPEAKER_01 Men ett plötsligt är två. Det är inte ta reda på vad det här blir. Utan lär ut hela vägen. Så jag tror att det är också något som gör att läraryket har urholkat. De har inte blivit
  21. SPEAKER_00 Lite längre utlägg faktiskt, men det blir lite sidos på det. Så är det bra. Men vi går över till Moderaterna. Moderaterna säger vi då. Och problem de lyfter är att Moderaterna mena
  22. SPEAKER_00 Lösningar de föreslår. Införa starkare kvalitetsgranskning. Moderaterna vill att skolinspektoren får ett skarpare uppdrag och att läromedel och undervisningsmetoder ska vara eviden
  23. SPEAKER_00 Ökar ordning och studiero. Tydlig krav på undervisning, läraren slå stärks, kunskapslinningen och liknande. Det här är, alltså de vill ju lägga mer ansvar på skolinspektionen istäl
  24. SPEAKER_01 Mera papper och penna, mer katederundervisning. Det finns ju evidens bakom att det är det som fungerar. Större fokus på tidiga screenar och tidigt stöd där har vi åt och en i våra
  25. SPEAKER_01 Säga att det är läsning så kan det vara en sån enkel sak att vi lägger in extra läsning på skolan med en extra resurs. Vi ser till föräldrarna, vet ni vad. Läs en saga varje kväll
  26. SPEAKER_01 Och ökad ordning och studiero det återigen våra betyg i ordning och uppförande. De skriver egentligen de vill ha det fast utan att skriva det. Jag vet inte om det är farligt att sä
  27. SPEAKER_00 Här är det lite mer, vet ni vad. Vi måste ha auktoritet, vi måste ha skälkning, det ska vara status, och det ska vara liksom. Kanske kanske kan de börja vinklar åt det här hållit a
  28. SPEAKER_01 Betyet. De bör kunna driva nånpassad grundskola utifrån vad vi vill. Det bör ligga ganska nära intresse på den här sidan, det tycker jag. Då går vi det till Sveredemokraterna. Prob
  29. SPEAKER_00 De anser att huvudmanskapet som ansvarar för skolan, och styrningen är svag, till exempel att marknadselementen, friskolor och vinstrivande aktörer påverkar likvärdigheten negativt
  30. SPEAKER_00 Begränsade omstrukturera friskoleformen, särskilt vad gäller konfessionella friskolor och vist utlag. Här är återigen lite som miljöpartiet och vänstraparti, de är lite klarare vad
  31. SPEAKER_01 De vill skälpa ordningen och studieron, vilket vi har i vårt betyg uppförande. Sen skriver det att lärarna befogar inte stärks utan att skriva exakt hur, vilket vi får ändå får sät
  32. SPEAKER_01 Och begränsa och omstrucker till fri skolreformen. Här är ju som jag säger hela tiden att man lyfter friskolan till ett mycket större problem, men det är det ungefär. Det är väldig
  33. SPEAKER_01 Vissa skolor skulle jag vilja säga. Vi gjorde en undersökning där vi tittar på skolor i mer välbärgade områden hade alltså en frånvaror på mellan 5 och 6 procent. Menan skolor i so
  34. SPEAKER_01 Här måste vi våga gå hela vägen. Det är så lätt idag att om man råkar säga så så kan man bli stämplat som rasist eller annat. Vi måste se att skolan i de här områdena behöver mer h
  35. SPEAKER_01 Men självklarhet att det kan vara så. Men du bara vända på. Skulle vi exempelvis kanske. Min familj åker till Japan och flittar dit. Det tar en väldigt lång tid, och även om du har
  36. SPEAKER_00 Hade vi anpassat det sig, med säga att vi kanske har bosniska, arabiska, andra afrikanska språk. Det nationella prov. Då hade vi kanske sett en annan. Jag läste ett försök när man
  37. SPEAKER_01 Så igen, det gäller ju att härifrån förskolan ännu tidigare om det är möjligt, men från förskolan ända upp i första och andra och tredje klass, ha jättecket svenska träning. Och de
  38. SPEAKER_00 Vi snackar nästan till nyföd stadie. Då kommer den ha miljontals mer ordda med de som inte har läst så är det. Jag tror jag läste någonstans att det skiljer mer än dubbelt så mycke
  39. SPEAKER_01 Jag tror att det här också att föräldrar kanske lägger hela ansvaret på skolan. Men här kanske man måste ta tillbaka lite. När barnen ligger efter i skolan, kanske man behöver ha e
  40. SPEAKER_01 Där den allmänna matten är lite enklare. Men du lär det du faktiskt måste ha. Medan den särskilda matten, den är lite mer avancerad och lär det ännu mer problemlösning. Men för de
  41. SPEAKER_00 Redan dann det svenska böcker som var röda eller gröna. Det röda var för de som hade redan kommit en längre bik. Men de gröna var för de som inte kommit en bit. Det är för matemati
  42. SPEAKER_01 De har en gul boken och de hinner inte riktigt med. Men de här som behöver utmanas lite som har den röda boken, de sitter och nästan somnar i den gula boken för de utmanar sig inte
  43. SPEAKER_01 Alla har ju olika förutsättningar. Och här gäller det att vi hittar alla barns bästa väg. Och det är jättesvårt. Det kommer att ta tid. Och vi kommer behöva fler vuxna på skolan. V
  44. SPEAKER_01 Men ingen vill egentligen ta tag i problemet. Sen är det lite interna också. Ja, så är så. Vi har, kanske moderater håller med sig i demokraterna. Det blir intressant nu 2026 och s
  45. SPEAKER_01 Och alla de här grejerna, de åtgärder ju egentligen redan i skolden. Det är där vi ser till att det ska bli bra. A hålla på att tvinga barn att gå upp i årskurs fast man inte har m
  46. SPEAKER_01 Jo, men han kommer att bli väldigt, väldigt ledsen den dagen när man står helt utanför samhället. Ja, verkligen. Men det har du helt rätt i. Det är som du säger: gör man inte insat
  47. SPEAKER_01 Det är där vi måste få politikerna och inse. Jag vet inte vad integen kostar idag. Men jag kan tänka mig att vi snackar om miljonatskronna resurser och insatser och så. Och plötsli
  48. SPEAKER_01 Så vi måste ju hitta ett sätt där så många som möjligt är med och bidrar på alla sätt tänkbara. Vi sit och säger här att det är inte klart att skolan kommer att sitta in i fänget.
  49. SPEAKER_01 Om du ska köra en traktor eller vad du ska, du måste kunna läsa instruktioner, du måste kunna ta till dig vissa grejer som är idag. Många företag har ju interna mejl eller interna
  50. SPEAKER_01 Vi gör det och sen så får vi se hur lagen ska få ihop sin skolpolitik, och när det börjar bli lite mer utkriskerat när vi har fått svar på de här klysserna och försöka göra sig bak